blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

More documents

Recommendations

Info

för att skapa ett boende som skulle innebära välfärd. De som hade bott trångbott utan varsitt rum fick nu tillgång till luftigare och fräschare boenden. Detta skedde i samband med att varvet byggdes på Norra älvstranden under industrialiseringen på 1950-talet. Många av de bostäder som legat på vad som idag kallas Norra Älvstranden revs för att ge plats åt varvsindustrin. Några medborgare flyttade till Backa och Brunnsbo och några till Biskopsgården (Trossholmen 2009). Lindholmen -Slottsberget ett område värt att lyfta fram Området Slottsberget i Lindholmen är intressant att lyfta fram då det är en äldre arbetarstadsdel i Norra Älvstranden som bevarats, trots tidigare hot om rivning. Inom Norra älvstranden finns ett område som kallas Slottsberget. Slottsberget ligger inom den delen som kallas Lindholmen. Slottsberget blev tidigt en arbetarstadsdel som hade ca 130 hus, som fullt utbyggt innehöll området service, skola och torg. Inom stadsdelen finns även ett gammalt folketshus med bio. Arbetarna uppförde större delen av husen själva. I södra delen, på Slottsberget, byggdes mestadels små villor men i de mer centrala delarna, nedanför berget norrut byggdes 4-8 familjs hus, även kallade åttamannahusen. Efter att varvsindustrin lagts ner var området under en längre tid ödelagt och utan planer för att exploatera något och vid början av 1980-talet hade Norra Älvstranden till viss del förslummats. Att det inte fanns några detaljplaner för området gjorde även att en del byggnader användes till verksamheter som var mindre lönsamma (Henrysson 2005). Efter att varvet expanderade och i och med att befolkningen minskade på 1920 talet hotades Slottsberget av sprängning på grund av varvsexpansionen. Men stora protester ledde till att denna stadsdel bevarades och 1980 hade de boende möjlighet att köpa upp husen. I och med köpen skedde en stor renovering av husen. Nästa projekt blev genom ett samarbete med hyresgästerna att rusta upp de så kallade åttamannahusen på Lindholmen nedanför Slottsberget. Vilket medförde låga kostnader för både hyresgäster liksom fastighetsägare(Stadsbyggnadskontoret 2001b). Den fackföreningsaktiva Bengt Tengroth var en av de som pådrev projektet kring Norra Älvstranden. Utifrån inspiration av ombyggnaden av London Docklands tog Bengt Tengroth tag i att driva ombyggnaden av Norra Älvstranden. Han arbetade med att övertyga kommunalpolitikerna om att istället för att fortsätta med industriverksamhet på området bygga bostäder och låta medborgarna, som så länge varit avskärmade från området få tillgångar till vattenfronten(Trossholmen 2009). I och med att det inte fanns några detaljplaner för området påbörjades arbetet med Norra Älvstranden genom att först bygga om befintliga varvslokaler. De första blev Eriksbergs Mekaniska Verkstad och maskinhallen Blåhallen som tidigare varit en dieselverkstad (Henrysson 2005). Idag Planområdet är placerat mellan broarna Götaälvbron i öster och Älvsborgsbron i väster. Området har en yta på cirka 250 hektar(Stadsbyggnadskontoret 2001). Idag har Norra Älvstranden genomgått en stor förändring och är ett av Europas största stadsbyggnadsprojekt. ( Trossholmen 2009). Det område som tidigare betraktats som en varvsindustridel och förknippats med endast Hisingsbor, har idag istället med sitt speciella havsnära läge blivit ett av Göteborgs mest attraktiva områden. Författaren Ninni Trossholmen nämner och diskuterar även kring vem det är som får tillgång till detta attraktiva läge eftersom att områdets omvandling lett till höga priser på såväl hyreshus som bostadsrätter (Trossholmen 2009). Vilket även diskuteras i denna undersökning. 18
Västra Hamnen har liksom Norra Älvstranden genomgått omfattande förändringar på grund av nedrustning av hamn – och industriverksamheter, områdets historia skiljer sig dock till viss del från Norra Älvstranden vilket gör området intressant att studera. Malmö är en av Sveriges största städer med en befolkning på närmare 300 000. Redan 1870 byggdes Kockums mekaniska verksstad i Västra Hamnen efter att ha varit etablerat invid Davidshall i Malmö. Varvsverksamheten satsades det på i området och 1873 sjösattes det första Kockumsbyggda fartyget. Det var först 1909 som Kockums övergav Davidshall som verksamhetsplats helt och övergick till att ha sin verksamhet endast i Västra hamnen. Till en början gjordes inga utfyllnader i havet men på 1940 -talet fick de tillåtelse att fylla ut vattnet västerut i Västra Hamnen för att kunna expandera. 1958 byggdes även ett modernare kontor för Kockums som resulterade i ett mindre höghus så kallat Gängtappen som står kvar än idag (Malmös stadsbyggnadskontor 2012a). I mitten av 1980-talet meddelade Saab Scania att de ville etablera delar av sin verksamhet i Västra hamnen. Detta var i samma skede som Kockums civila fartygsproduktion meddelade att de skulle lägga ner sin verksamhet. Saab flyttade in efter renovering av byggnaden i Kockums hall 7 och blev därmed en av världens modernaste bilfabriker. Efter omstrukturering i Saabs företag lades fabriken till slut ner och stora delar av fabriken revs och 2009 blev fabriken Malmö stads mässcenter (Malmö stadsbyggnadskontor 2012a). På 1970-talet kom varvskrisen och varvet lades sakta men säkert ned trots stora statliga insatser. 1986 avvecklades all civil fartygstillverkning. Det resulterade i att byggnader revs, den stora kranen som funnits på platsen skeppades till andra sidan jorden och dockor fylldes igen. Området stod sedan länge öde tills att Bomässan hölls i Västra hamnen 2001(Dalman 2001). Idag Västra Hamnen innefattar cirka 80 hektar. Bo01- området och tillkomsten av ett <strong>nytt</strong> universitet utgör några av de första utbyggnaderna som gjordes på Västra Hamnen. Bomässan Bo01 som hölls i Västra Hamnen 2001 hade hållbarhets – och miljöaspekter som mål och projektet skulle fungera som förebild för framtida stadsbyggande internationellt och för Malmö stad. Idag är Bo01-området ett ledande exempel inom hållbart stadsbyggande och energikonceptet hundra procent lokalt förnybar energi är ett exempel på en prisutmärkelse området fått. Cykel och gångbanor har haft prioritet då projektet utvecklades (Dalman 2001). 19
Page 1: FÖR VEM BYGGER VI? EN STUDIE AV TV
Page 4 and 5: Bakgrund läge ....................
Page 6 and 7: Detta är en kandidatuppsats som ut
Page 9 and 10: I många städer i världen har hav
Page 11 and 12: forsknings- och teoretisk genomgån
Page 13 and 14: Kandidatarbetet är avgränsat till
Page 15 and 16: För att nå vårt syfte har vi gjo
Page 17: Det är av vikt att studera Norra
Page 21 and 22: samarbeta från start av en exploat
Page 23 and 24: En ny profil för Malmö var nödv
Page 25 and 26: skapa en ny profil och stadsbyggnad
Page 27 and 28: äldre karaktär med anor från 180
Page 29 and 30: De områden vi studerar i Västra H
Page 31: utsatthet vid havet med vinden och
Page 34 and 35: använder sig av verkligen mäter d
Page 36: Mäklarbolagen Insamling av prissä
Page 39 and 40: arkitekter, innovatörer och borgm
Page 41 and 42: faktorer som läge, bebyggelsetyp,
Page 43 and 44: I detta kapitel studeras stadsplane
Page 45 and 46: I detta kapitel studeras offentliga
Page 47 and 48: Ali Madanipour har i sin bok Public
Page 49: och stadsdelar blir mer vitala med
Page 52 and 53: närzonen mellan 3-5 km från centr
Page 54 and 55: . Statistiken är samlad från Göt
Page 56 and 57: evarade på Slottsberget på Lindho
Page 58 and 59: Norra älvstranden Det har valts ut
Page 60 and 61: Florida (2008) poängterar genom si
Page 62 and 63: CYKELKARTA NORRA ÄLVSTRANDEN Karta
Page 64 and 65: som gör resvägen något kortare i
Page 66 and 67: visar att Lindholmens bebyggelse fr
Page 68 and 69:
de högre husen liknar de kvarter s
Page 70 and 71:
år och 45-64 år. Området kan dä
Page 72 and 73:
Västra Hamnen Västra hamnen ligge
Page 74 and 75:
Florida (2008) poängterar genom si
Page 76 and 77:
CYKELKARTA VÄSTRA HAMNEN Karta 2.
Page 78 and 79:
Bebyggelsestrukturen är intressant
Page 80 and 81:
Bo01-området Bo01-området har en
Page 82 and 83:
Vad säger nu dessa studier kring s
Page 84 and 85:
används för att påverka utveckli
Page 86 and 87:
OFFENTLIGA PLATSER RESULTAT I boken
Page 88 and 89:
3. Funktioner i området. Var är v
Page 90 and 91:
Här följer beskrivning över Norr
Page 92 and 93:
Här följer beskrivning över till
Page 94 and 95:
Här presenterar var verksamheter,
Page 97 and 98:
Här presenteras de stråk som löp
Page 99 and 100:
Här följer beskrivning över de d
Page 101 and 102:
Här presenteras de noder som ident
Page 103 and 104:
Här följer beskrivning över Väs
Page 105 and 106:
Här följer beskrivning över Väs
Page 107 and 108:
Här presenterar var verksamheter,
Page 109 and 110:
109
Page 111 and 112:
Här presenteras de betydelsefullas
Page 113 and 114:
Här presenteras de delområden som
Page 115 and 116:
Här presenteras det landmärke som
Page 117 and 118:
klassiska kvartersstaden (Dalman 20
Page 119 and 120:
Genom delområdena i Norra Älvstra
Page 121 and 122:
har format stadslandskapet. De offe
Page 123 and 124:
Kostof (1991) förklarar vidare att
Page 125 and 126:
Utifrån våra resultat och diskuss
Page 127 and 128:
127
Page 129 and 130:
Henrysson, Kristoffer. (2005)På Hi
Page 131 and 132:
Översiktsplan för Västra hamnen:
Page 133 and 134:
Bilaga 1 133
Page 135 and 136:
Bilaga 3 135
Page 137 and 138:
Bilaga 3 137
Page 139 and 140:
Bilaga 4 139
Page 141 and 142:
141
show all

blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?