blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

I detta kapitel studeras stadsplanemönsters utveckling
och dess funktion. Att förstå hur städers stadsplaner
utvecklats genom tiden är relevant för att utröna vilka
stadsplaneideal som Västra Hamnen och Norra
Älvstranden är inspirerade av.
Spiro Kostof har i boken The City Shaped gjort en
undersökning av stadsplanemönster ur ett historiskt
perspektiv för att ta reda på varför städer tagit den form de
tagit. Därför är det i denna undersökning intressant att
utifrån hans undersökning utröna varför Norra Älvstranden
och Västra Hamnens stadsplanemönster tagit den form de
tagit. Vilket kommer att diskuteras i resultat - och
diskussionsdelen.
Kostof har kommit fram till att det finns två typer av städer;
de planerade och de oplanerade. Han beskriver vidare att de
planerade städernas form skapades genom en beslutande
högre myndighet. Fram till 1800-talet bestod formen av en
regelbundenhet och geometriska diagram. Stadsformen
bestod ofta av ett centralt planerat system i form av en
polygon eller cirkel med radiella gator utstrålande från
centrum eller ett rutnätssystem. Den geometriska formen
var dock oftast komplex då den inte alltid tog skepnaden av
endast ett uttryck. De oplanerade städerna skapades utan att
någon designade eller planerade dem, de formades istället
genom tidens gång, i förhållande till landskapets utformning
och invånarnas behov. Resultatet blev en icke-geometrisk,
organisk och en oregelbunden form. Gatorna var krökta
och böjda och
De offentliga platserna fick även slumpmässiga karaktärer.
Sedan tidigt 1800-tal har och andra sidan modern
stadsplanering försökt att undvika de oböjliga geometriska
formerna och strävat efter att planera icke geometriska
omgivningar (Kostof 1991).
Den romerska planen med fast inramad rutnätsstruktur
hade inplanerade platser för amfiteatern och öppna platser
för marknad. De offentliga platserna i den romerska eran
var bland annat romerska bad, amfiteatern och forum. I de
romerska städerna var gator och rutnät orienterade med
blickfång mot offentliga center så som ett slott, ett palats
eller en katedral som var centrala funktioner i det urbana
livet. Genom den post-romerska stadens förfall försvann
allt mer de formmässiga geometriska principerna för städer.
Genvägar och naturliga rörelser ersatte snart gator som var
formade genom rutnät, eftersom rutnätsmönstret inte är det
naturliga rörelsemönstret för människan. Omorganisationen
av bostadskvarteren var även en förändring från den post-
romerska staden där bostadsområdet var strukturerat
genom enstaka hus medan i de allt mer trånga städerna blev
flerbostadshus allt vanligare. Efter den romerska eran blev
Den spontant skapade staden(Kostof 1991, s.44)
Den planerade staden (Kostof 1991, s.44)
43