blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

närzonen mellan 3-5 km från centrum. Dock är det en
mycket liten skillnad mellan närzonen och mellanzonen i
Rådbergs undersökning. Mellanzonens och Närzonens
attraktivitet är större jämförelsevis med attraktiviteten i
områdena i ytterzonen som ligger är 8-13 km från
centrum(Rådberg, 2000). I hans undersökning får alltså inte
tesen kring att ju närmare centrum ett område ligger
centrum desto attraktivare område stöd, eftersom
mellanzonen i detta fall är attraktivare. Vad gäller hans
studier kring läget till kommunikationer och service får de
mindre stöd attraktivitetsmässigt i jämförelse med läget till
centrum(Rådeberg, 2000). Utifrån denna diskussion kring
lägesfaktorer blir det intressant att studera lägesfaktorerna i
Norra Älvstranden och Västra Hamnen för att se om läget
kan spela in på hur attraktiva de är.
Lägesfaktorer
Det geografiska läget studeras med hjälp av Översiktsplaner
och hemsidan Eniro genom kartsökfunktioner, genom
inventering, hemsidan för Göteborgs kollektivtrafik,
västtrafik och Skånes kollektivtrafiks hemsida,
Skånetrafiken undersöks för att ta reda på avstånden mellan
hållplats och bostäder.
Läget undersöks genom följande tabell:
1. Norra Älvstrandens och Västra Hamnens avstånd till
centrum identifieras för att få en förståelse för
områdenas sammanhang i Malmö och Göteborg.
2. Identifiera avstånd till strand, fritids -och
rekreationsområde. Boverket bedömer att avstånd inte
längre än 300 meter från bostäder och skola till
grönområden är goda avstånd, för att de ska besökas
frekvent (boverket,2012b).
3. Identifiera läge på kommunikationsmöjligheter. Goda
lägen bedöms som närmre än 500m från station,
mindre goda lägen definieras som längre än 500m från
station (Rådberg 2000)
4. Identifiera vilka tillgångar det finns på service inom
områdena. Vilket betyder identifiering av främst
service i form av matbutik och skola.
Utifrån Rådbergs diskussion som visar att attraktivitet och
status hänger samman med bebyggelse typerna inom ett
område är det intressant att studera bebyggelse typerna i
Norra Älvstranden och Västra Hamnen för att se om
bebyggelsetyperna stämmer in på det Rådberg menar vara
attraktiva bebyggelsetyper. Rådberg menar att småskalig
bebyggelse är den mest attraktiva bebyggelsen.( Rådberg
2000). Vidare har Rådbergs undersökning visat att det är
fristående villor och radhus den mest attraktiva
bebyggelsetypen och näste efter det kommer blandad
trädgårdsstad och sedan äldre sluten kvartersstad. Utifrån
studier och inspiration av Rådbergs forskning har
definitionen på småskalig bostadsbebyggelse utvecklats till
att identifieras när flerfamiljshus sträcker sig max 3-4
våningar samt friliggande småhus och radhus(2000).
Definitionen på dessa hustyper stämmer även in på
Rådbergs definition av trädgårdsstad när de placeras
tillsammans i grupp inom ett område(Rådbergs, 2000). Det
vill säga områden som innehåller en blandning av
flerfamiljshus(mestadels lägre än 3-4 våningar), radhus och
friliggande småhus i kvarter läng med gator definieras i
detta arbete som Blandad trädgårdsstad. Blandad
trädgårdsstad definieras också i Rådbergs undersökning
som det mest attraktiva typen av område att bosätt sig
i(Rådberg 2000). Äldre sluten kvartersstad definieras som
sammanbyggda hus, ofta med gårdshus och gårdsflyglar,
och sammanfattningsvis i 3-4 våningar eller 4-5 våningar
och placerad i gatulinje. Oavsett om dessa kvarter ofta
uppkommit innan 1930 är det intressant om liknande
bebyggelseformer går att identifiera i Västra hamnen och
Norra älvstranden för att finna indikatorer som skulle
kunna ge uppfattningar om områdets attraktivitet.
Verksamheter
Min tolkning är att verksamhetsbyggnader kan tänkas följa
andra mönster än en bostadsbyggnad på grund av att
användningen inom byggnaderna kan tänkas kräva annan
våningshöjd och yta än vad en byggnad för bostadsändamål
gör. Detta ger effekter på hur bebyggelse inom området
sätts i relation till varandra. En bostadsbyggnad med en
våningshöjd på sex våningar skulle på så vis kunna tänkas
motsvara en verksamhetsbyggnad på tre våningar på grund
av den skilda användningen verksamhetsbyggnaden en gång
haft eller idag har. Genom att denna problematik kan
uppkomma har jag bedömt att dessa områden, det vill säga
dem som innehåller någon typ av verksamheter, t.ex. skola,
kontor, industri, inte är befogade att studera på samma vis
som bostadsbebyggelse med viss verksamhet inom sig.
Därmed kommer jag inte undersöka bebyggelseformen i
delområden med som innehåller endast verksamheter.
52