blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

Ali Madanipour har i sin bok Public and Private Spaces of the
City undersökt det offentliga och privata livets organisation
dels genom olika teoretiker från olika böcker och texter och
ger en överblick över ämnet. Han undersöker varför de
sociala sfärerna är organiserade som de är och studerar även
offentliga rummets förändring i historien. Det är intressant
att studera Madanipours teorier för att få en förståelse för
offentliga och privata sfärers uppdelning i Norra
Älvstranden och Västra Hamnen samt varför de är
organiserade som de är och dess påverkan på det vitala livet.
Madanipour förklarar att det offentliga rummet är
betydelsefullt för städer och individer och att de är
nödvändiga komponenter i staden. De bör utvecklas genom
inkluderande tillvägagångssätt och bör vara åtkomliga
platser. De offentliga platserna bör även vara jämlika vilket
kan åstadkommas genom att offentliga rum formas genom
inkluderadetillvägagångssätt. Han förklarar det offentliga
rummets förändring över tid och menar att de offentliga
platserna inte har kvar samma ekonomiska, kulturella och
politiska betydelse som de tidigare haft genom historien,
genom att finansiella och multinationella krafter allt mer
styr platsers utformning. Genom teknologins framsteg har
även behovet av att samlas på en plats för att kunna delta i
diskussioner eller politiska processer minskat och är idag
mer en plats för nöjen och möten än för politiska skäl. De
offentliga platserna har även fortfarande stor betydelse för
tal och demonstrationer. De har även fått större betydelse
för att marknadsföra städer och för ekonomisk vinning och
därmed har kommersiella krafter fått allt större betydelse
för de publika rummen (Madanipour 2003).
Det exklusiva utrymmet
Den offentliga liksom den privata platsen är i lika stort
behov av avgränsning, genom avgränsning kan de olika
sfärerna undvika ovälkommet intrång. Människor kan
kontrollera de sociala interaktionerna och möjligheten till att
umgås eller vara för sig själva genom möjlighet till
avgränsning. Privat ägande kan utesluta användare liksom
inkludera, därmed formas den fysiska miljöns sociala
relationer genom bebyggelsestrukturer. Gränser som
definierar det offentliga och privata fungerar också som
platser för interaktion och som kontaktyta. Pelargångar som
kantar torg och gator är exempel på område där interaktion
mellan den offentliga och privata sfären sker. Förgårdsmark
och verandan på ett hus är fler exempel på områden som
fungerar som zoner för kommunikation och interaktion
mellan de två sfärerna. Hur gränser är formade spelar roll
för hur de upplevs. Gränser kan vara definierade genom
slutna fasader, murar, häckar, mindre staket till att de inte
alls är tydligt visuellt definierade. En mångtydig och tydlig
gräns upplevs även mer behaglig, medan otydliga och svaga
gränser kan uppfattas som förvirrande och oklara. Väldigt
tydligt definierade och stränga gränser kan verka som
uteslutande. Genom att gränsen skapar tydlighet åt de
privata och offentliga sfärerna kan en jämvikt mellan dem
uppstå, dock kan det finnas tillfällen då den ena bör
förstärkas mer än den andra. De sociala relationerna och de
fysiska strukturerna skapas genom gränser mellan de två
sfärerna, som har formats genom historiska och sociala
förhållanden (Madanipour 2003).
Stadsdelars form och kvarter
Madanipour menar att sett genom olika ideologier och ideal
har människan alltid velat utmärka och särskilja delar av
staden för att få överblickbarhet och ordning över staden.
Tydliga och distinkta kvarter märker ut sig ur övriga staden.
Offentliga platser skapar villkor för hur kvarters sociala
strukturer fungerar och fungerar även som
identitetsskapande (Madanipour 2003).
Kvarter kan ses som områden som halv-privatiserar stadens
delar då de organiserar den fysiska miljön och verkar
särskiljande mellan de privata och offentliga sfärerna.
Samtidigt kan kvarter fungera för att en viss grupp känner
överlägsenhet över andra individer. För att kunna definiera
ett grannskap bör ett kvarter ha en yttre gräns och ett
center. Segregering mellan olika grupper kan dock uppstå
om för stor vikt läggs på att skapa uppdelningar och
undergrupper i staden som inte passar med resterande del
av staden (Madanipour 2003).
Jacobs beskriver i boken Den Amerikanska Storstadens Liv och
Förfall sina studier och observationer av hennes hemstad
New York samt andra Amerikanska storstäder. Hennes
synvinkel är från ett storstadsperspektiv och inte utifrån
mindre samhällen. Jane Jacobs teorier är intressanta att
studera då hon berör gestaltning av den fysiska miljön och
47