blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

il ska vara möjligt (Dalman 2001). Vidare ger
detta även indikationer på vad som kan vara
intressant att studera i denna undersökning, det
vill säga om deras visioner har realiserats i form
av de offentliga rummens gestaltning och vem
som har tillgång till de allmänna platserna.
Slutdiskussion kring stadskaraktärer
Utifrån de processer som samhället genomgått under
tiden i form av att gå från det som kallas
industrisamhälle till vad som idag kallas kunskaps-
och konsumtionssamhället har skapat konsekvenser
för hur vi bygger staden. De tomter som en gång
innehållit industrier och verksamheter har med tiden
ändrat användning och en ny typ av bebyggelse har
etablerats på dessa områden (Bergström & Forshamn
2003). Västra Hamnen och Norra Älvstranden är
stadsbyggnadsprojekt som uppkommit som ett
resultat av att industrisamhället övergått till ett
samhälle mer fokuserat på konsumtion och kunskap.
De är exploaterade på ett nytt sätt innehållande
bostäder, högskolor och arbetsplatser (Trossholmen
2009).
Nya områden som Norra Älvstranden och Västra
Hamnen har uppkommit under postmodernismen
alternativt senmodernismen som vissa ämnar
benämna den tid vi lever i idag. Det finns gott om nya
planer och idéer kring hur nya stadsdelar ska byggas
och utvecklas samtidigt som det finns ett starkt
motstånd till det som kallas modernistiskt byggande,
det vill säga en rädsla för att bygga helhetslösningar i
form av monotona modulbyggnader. Motståndet till
modernismens byggande kan ses som positivt genom
att det lett till att nya stadsbyggnadsidéer fötts och
etablerats. Beroende på vilka strategier som använts
för att skapa dessa nya områden bland annat genom
om det finns en eller flera byggherrar inblandade
påverkar områdenas slutgiltiga kvalitet. Exempel på
övergripande idéer som styr områdenas karaktär är
bland annat. den hållbara staden, den mångkulturella
staden, ekostaden och blandstaden. Alla dessa
övergripande idéer har lett till att det följs vissa
stadsbyggnadsmönster eller teorier vid byggandet av
nya stadsdelar som också skapat dess karaktäristiska
drag som finns i Västra hamnen och Norra
älvstranden(Bergström & Forshamn 2003).
Det är omdiskuterat huruvida dessa havsnära
områden ska exploateras efter att varven lagts ner.
Västra hamnen i Malmö är likaså ett exempel på där
det är svårt att se spår av den tidigare verksamhet som
en gång funnits på platsen. Detta betyder inte att det
behöver vara ett misslyckat planområde eftersom det
ofta finns begränsningar för vad som är möjligt att
bevara. De verksamheter eller den mark som finns på
områdena kan både vara av miljöfara eller hälsovådlig
för människor alternativt kan byggnaderna vara för
nedgångna och slitna för att kunna restaureras och
bevaras. Men frågan är om det ändå finns en identitet
eller själ som bör bevaras och hur det är möjligt att
bevara och återvinna vissa byggnader och
byggnadsstrukturer och vad det får för resultat
huruvida beslut tas om bevarande eller inte av tidigare
strukturer på dessa områden. Norra Älvstranden är
ett exempel på ett hamnområde i Göteborg där man
valt att bevara en del av de tidigare strukturerna
istället (Henrysson2005).
Stadsdelen föreslogs utifrån kvartersstadens
nätstruktur och en tydlig skiljelinje mellan
stadsdelens offentliga platser och kvarterens
privata rum. Möjlighet till olika hustyper,
bostadsmiljöer, upplåtelseformer och etablering
av verksamheter var även viktigt samt en
småskalig fastighetsindelning vid utvecklingen av
projektet. Att bilens framkomlighet skulle ske på
gåendes villkor samt en riklig vegetation var även
viktiga element att uppnå vid utvecklandet av
området. Viktiga egenskaper vid utformningen
av planen var även platsens lokalisering; dess
30