blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

För att skapa en så bred undersökning som möjligt och
besvara vår frågeställning har vi valt att både samla in
kvalitativ data och kvantitativ data. Det är ett
tillvägagångssätt som kallas metodkombination och är ett
bra sätt att få reda på mer om områdena än vad som annars
kommit utav endast en av metoderna (Denscombe 2011).
Inom ramen för arbetet finns inte utrymme att göra några
observationer av människor det vill säga hur de använder
platserna genom att observera deras beteende eller
användning av de områden och platser som studeras. Vår
undersökning utgår istället på att beskriva områdenas
karaktärer genom det morfologiska förhållningsätt beskrivet
i Kapitel 1 samt analysera statistisk. Vidare diskuteras den
beskrivande data som insamlats utifrån vetenskapliga teorier
och riktlinjer angående vad som är attraktivt och vad som
bidrar till bra och dåliga offentliga platser inom Norra
älvstranden respektive Västra hamnen. För att dra slutsatser
och samla in resultat har metoder och riktlinjer använts från
tidigare forskning för att kunna besvara våra
frågeställningar. Det görs även en mer övergripande
undersökning av dessa stadsdelar som ska ge oss en
förståelse för hur områdena är uppbyggda i sin helhet
snarare än i detalj.
Genom att använda olika metoder; kvantitativ och kvalitativ
data blir undersökningen bredare och kan därför studera
flera olika falt inom områdenas kontext. Metoderna ger
även möjlighet att komplettera varandra genom att det som
upptäcks i den ena metoden kan tillfoga den andra metoden
med något nytt. Vi kommer även studera området utifrån
olika datakällor eftersom vi inom den kvantitativa metoden
kommer använda olika data som undersöks genom
dokument i form av statistiska sammanställningar från
Göteborgs och Malmös stad, bildanalyser, analys av olika
mäklarbolag. Inom den kvalitativa kommer offentliga rum
analyseras utifrån olika datakällor från dokument i form av
bildanalyser, stadspublikationer från Göteborg – och
Malmö stad(Denscombe, 2011).
Den kvantitativa metoden
Den sociala strukturen synliggörs genom områdesstatistik
och befolkningsstatistik för att belysa vem eller vilka som är
bosatta i området, samt vilka upplåtelseformer,
bebyggelsetyper m.m. som finns inom området och i vilket
antal dessa faktorer finns i.
Den kvalitativa metoden:
Att systematiskt fotografera ett område ska kunna utföras
av en annan forskare utifrån att titta på de scheman och
mallar(Denscombe, 2011). Därför har vi använt oss av olika
analysscheman i denna undersökning som beskriver vad
som ska uppmärksammas vid registrering och insamling av
data. Valet av skapade bilder väljs ut som representativa för
studien av forskaren utifrån de scheman och mallar som
redovisas innan resultaten. Olika element och platser
identifieras genom ett anpassat schema för just denna
undersökning med inspiration från av Kevin Lynch och Jan
Gehls undersökningsmetoder. Vidare studeras områdenas
stadsmönster genom att identifiera olika mönster i
planstrukturen utifrån Spiro Kostof forskning. Genom
bildanalys studeras även drag som kan klassificera
bebyggelser, byggnadsstrukturer och kvarter.
Klassificeringen görs med hjälp av ett anpassat schema
också anpassat för just denna underökning med inspiration
av Rådbergs undersökningsmetoder.
Bilder analyseras alltså för att identifiera olika drag som kan
fastställa olika platsers funktion och värde.
Insamling av kvantitativ och kvalitativ data:
Denscombe beskriver fyra grundläggande kriterier som ett
dokument bör utvärderas utifrån för att kunna fastställa
dess validitet. Det vill säga om de källor undersökningen
33