blt2012klint.pdf (13272 kB, öppnas i nytt fönster) - Blekinge Tekniska ...

I detta kapitel studeras offentliga platsers utveckling,
tillgänglighet och funktion. Att studera teorier om
offentliga platsers utveckling, tillgänglighet och
funktion är intressant för att få förståelse för de
offentliga platsernas användning samt hur
desstillgänglighet ser ut i Norra Älvstranden och
Västra Hamnen.
Sören Olsson har i boken Det offentliga stadslivets
förändringargjort en underökning av utvecklingen av
offentliga rums funktion och tillgänglighet i Sverige. Den
utgår från en studie av några centrala delar i Göteborg och
tittar på hur dess offentliga platser har förändrats från 1930-
talet till inledningsfaserna till vår epok. För att få förståelse
för de offentliga platsernas funktion och tillgänglighet i
Norra Älvstranden och Västra Hamnen är det därför
intressant att studera Olssons teorier.
Olsson menar att det främst är intressant att studera det
offentliga livets förändring i inledningsfaserna till vår epok
eftersom vi sedan ett tiotal år befinner oss i en ny epok och
gör jämförelse mellan 1930 – och 1990-talet. Det finns
inom offentlighet två sidor som går att urskilja; det politiska
livets samverkan med offentlighet samt offentlighet som en
livssfär att vistas och röra sig i som står i kontrast till det
privata. Olsson förklarar det offentliga livets förändring
genom stadsdelen Hagas utveckling i Göteborg. Området
var fokus för stadsförnyelseprojekt under 1980-talet och
genomgick sanering för att komma undan de tidigare
ohälsosamma förhållandena. Under 1600-talet började
området utvecklades på tillfälliga grunder, under
industrialiseringen i slutet av 1800-talet ökar behovet för
bostäder och en ny tätare stadsbebyggelse utvecklas och i
början av 1990-talet stod området färdigt. Städer som
byggdes under den här epoken var generellt täta med hård
exploatering vilket fick negativa effekter för det offentliga
rummet i och med små mörka gårdar och lade grund för
bostadskritiska debatten. Fokus i Olssons undersökning är
det sociala och offentliga livet (Olsson 1998).
Offentliga rummet under 1930-talet
Bebyggelsens karaktär under denna period bestod ofta av
små och många gårdar med gemensammafunktioner och
bebyggelsen var generellt låga trähus. De gårdar som
bildades i bostadsområdena i 1900-talets början fungerade
som sociala enheter eftersom gårdsytor delades av de som
bodde i huset samt att man delade på flertalet funktioner
som soptunnor, tvätt utrymmen och förråd. Möten
gynnades för de boende genom att trapphus ofta hade
utgång mot gården samt att de mötte varande genom de
delade funktionerna. För kvinnorna var detta grannskap
även betydelsefull på grund av sina gemensamma
sysselsättningar. Kvarteret fungerade dock inte som en
social enhet, då man var tvungna att gå ut på gatan från
gården för att komma till en annan gård. Gårdarnas
småskalighet pressade även mycket av det sociala livet ut på
den offentliga gatan. De gemensamma utrymmena, liksom
gårdarna var begränsade och trånga. Därmed förflyttades
många aktiviteter till andra platser som blev mötesplatser
som torg, kaféer och gator. Det fanns överlag även ett stort
folkliv tillgängligt, gator var ofta välbesökta och sociala
platser. Det offentliga livet hade även en vardaglig prägel
där individer gick från och till funktioner som skola, arbete
och affär och gatan och andra platser i staden blev därmed
självklara mötesplatser. Det var under dagtid det största
offentliga livet utspelades och nattlivets aktiviteter
begränsades genom begränsning av nöjesaktiviteter och
behov av att vara på arbetsplatser tidigt om mornarna.
45