Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

pektive vid fynd av bakterier med nya resistensmekanismer och även användas för
att övervaka utvecklingstrender. Olika uppföljningar har visat att befintliga system
inte på ett tillräckligt sätt kan ge tidiga varningssignaler. De kan heller inte på ett
tillfredställande följa resistensläget. De nuvarande systemen är vidare tidskrävande
då inmatningsprocedurerna är manuella. Eftersom systemen är manuella ger de
också begränsade möjligheter i den kontinuerliga insamlingen av data. De innehåller
heller inte tillräckliga datamängder för att göra det möjligt att dra säkra
statistiska slutsatser (Smittskyddsinstitutet & Strama, 2008). Resistensövervakning
är en förutsättning för att kunna ta fram rekommendationer och riktlinjer, vilka
krävs för den empiriska antibiotikabehandlingen. Sentinelundersökningar behövs
för att ge en sann uppskattning av resistensepidemiologin för bl.a. diagnoser som
urinvägsinfektion hos kvinnor och halsfluss. Smittskyddsinstitutet har tillsammans
med de mikrobiologiska laboratorierna påbörjat utvecklingen av ett pilotsystem för
övervakning av antibiotikaresistens, Svebar, med kapacitet för utveckling (Morner,
2009; Smittskyddsinstitutet, 2011d; Statens folkhälsoinstitut, 2006).
Förslag
Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet föreslår att Smittskyddsinstitutet
får till uppdrag att färdigställa och utveckla resistensövervakningssystemet Svebar
till ett nationellt system, samt att tillsammans med huvudmännen bygga upp sentinelsystem
för övervakning av antibiotikaresistens i olika patientgrupper i primärvård
och sjukhusvård. Kostnaden bedöms som låg (se fotnot sid. 99).
stärka det nationella samarbetet kring antibiotikaresistens genom att skapa
nationella samarbetsstrukturer
Antibiotikaresistensen är en stor utmaning för vårt framtida samhälle – inte bara för
hälso- och sjukvården, utan också för djurnäringen och livsmedelsproduktionen.
Därför behöver många olika kompetenser utveckla innovationer för att förebygga,
diagnostisera och behandla bakteriella infektioner (EU-Kommissionen, 2009b;
regeringens proposition 2005/06:50; Vinnova, 2009). Eftersom flera samhällssektorer
är berörda, är det viktigt med en öppen och handlingsinriktad dialog mellan
regeringen, hälso- och sjukvården, forskarsamhället, industrin och berörda myndigheter
(regeringens proposition 2005/06:50; Vinnova, 2009). Berörda myndigheter
behöver alltså samordna sitt arbete mot antibiotikaresistens för att kunna följa
utvecklingen inom alla berörda sektorer på ett strukturerat och hållbart sätt, och för
att undvika fragmentering och minskad effektivitet. Detta framgår tydligt i regeringens
proposition Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och
vårdrelaterade sjukdomar. Därför förordas att särskilda strukturer skapas för samarbete
mellan berörda aktörer på området, med syfte att motverka antibiotikaresistens.
Även forskning om antibiotikaresistens, vårdhygien, och antibiotika utveckling
behöver följas och bevakas, särskilt på nationell nivå. Även denna uppgift bör ingå i
aktörernas samarbete. Gruppen ska alltså, utöver att motverka antibiotikaresistens,
verka för att hygienåtgärder för att minska smittspridning genomförs och utvär-
102 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G