Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

exempelvis förekomsten av smittämnen i samhället är låg så innebär det i många
fall en minskande smittspridning mellan människor, vilket får till konsekvens att
färre insjuknar och behöver vård, och i förlängningen att antalet dödsfall minskar.
På liknande sätt innebär en hög immunitet i befolkningen, exempelvis genom vaccination,
att smittspridningen avtar. Ju fler som är immuna mot en sjukdom desto
färre kan sprida smitta. Det innebär till sist att sjukdomen slutar att cirkulera även
om det fortfarande kan finnas mottagliga individer. Skyddseffekten i hela populationen
blir större än det faktiska antalet individer som har skydd, så kallad flockimmunitet
(Ekdahl & Giesecke J (red.), 2003; Socialstyrelsen, 2009a). En låg förekomst
av antibiotikaresistens innebär att man kan fortsätta att behandla och häva
de flesta infektioner med antibiotika på ett effektivt sätt, att vårdtider inte kommer
att förlängas p.g.a. ineffektiva behandlingar, samt att vård som kräver verksamma
antibiotika för att häva infektion, som exempelvis kirurgi, kan fungera opåverkad.
Omvänt så innebär alltså en ökad resistens mer ohälsa.
Hälsoutfallet och andra effekter av antibiotikaresistens, immunitet och smittämne
beskrivs kort i kapitel två. Tillståndens utveckling beskrivs sedan närmare i
kapitel tre.
Påverkansfaktorer
Tillstånden påverkas av olika faktorer på befolkningsnivå som bl.a. övervakning
och uppföljning, människors attityder och beteenden, tillgänglighet till hälso- och
sjukvård på lika villkor, och tillgång till effektiv behandling.
Övervakning 2 och uppföljning av smittsamma sjukdomar används för att tidigt
upptäcka utbrott, för att följa trender för olika infektioner över tid och rum, för
att kunna utvärdera särskilda åtgärder, som exempelvis effektiviteten i ett nyligen
infört vaccin, samt fungera som underlag för fördelning av befintliga vårdresurser
(Ekdahl & Giesecke (red.), sid. 183–184). Underlagen är nödvändiga för att
man ska kunna fatta beslut om vilka smittskyddsåtgärder som behövs (Ekdahl &
Giesecke J (red.), 2003).
I Sverige utförs nationell epidemiologisk övervakning av de smittsamma sjukdomar
som regleras av smittskyddslagen, för närvarande ett sextiotal (SFS 2004:168;
Smittskyddsinstitutet, 2010a). Den årliga epidemiologiska rapporteringen om
utvecklingen av förekomst av smittämne är ett resultat av denna övervakning. Visar
data en uppåtgående trend för en sjukdom, lokalt eller nationellt, är det underlag
att besluta om ändrade rekommendationer av olika slag, nya vaccinationsscheman,
upplysningskampanjer, hälsokontroller eller initiativ för att ta fram nya antimikrobiella
medel och vaccinationer (Smittskyddsinstitutet, 2006a).
2 Övervakning är det samma som en pågående systematisk insamling, validering, analys och
tolkning av data samt spridande av information till dem som behöver den så att de kan vidta
adekvata åtgärder (Ekdahl & Giesecke J (red.) 2003)
20 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G