Skydd mot smittspridning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Sammanfattning
• Den nationella statistiken ger inte tillgång till uppgifter om utbildningsnivå och
inkomst. I de epidemiologiska årsrapporterna redovisas heller inte födelseland.
För närvarande finns därmed inte underlag att analysera skillnader i hälsa mellan
olika socioekonomiska grupper.
Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att alla
ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa, oberoende av socioekonomisk
och etnisk bakgrund, oberoende av sexuell identitet och funktionsnedsättning och
oberoende av om man är man eller kvinna (regeringens proposition 2002/03:35;
regeringens proposition 2007/08:110). Ett sätt att följa upp hur de folkhälsopolitiska
åtgärderna bidrar till att uppfylla detta mål är att följa utvecklingen i hälsa i
olika grupper utifrån socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå och inkomst
(Statens folkhälsoinsitut, 2010).
I den nationella statistiken över sjukdomars förekomst och förekomsten av antibiotikaresistenta
bakterier registreras och rapporteras antal anmälda fall, ålder
och kön, samt smittväg, smittland och geografisk spridning. Födelseland registreras
i anmälningarna om smitta men redovisas vanligen inte i de årliga epidemiologiska
sammanställningarna. Däremot finns inga uppgifter om utbildningsnivå och
inkomst. Det saknas därför underlag för att analysera om och i så fall hur sjukdomar,
antibiotikaresistenta bakterier och immunitet påverkas av socioekonomiska
faktorer som utbildningsnivå och inkomst. Det är alltså heller inte möjligt att uttala
sig om skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån den nationella statistiken.
Däremot är det visat att våra levnadsvanor på olika sätt inverkar på smittspridningen
i samhället. Vi reser mer än tidigare vilket gör att sjukdomar som influensa
och antibiotikaresistenta bakterier mycket snabbt kan spridas mellan länder, och
över världen (Socialstyrelsen, 2009a). Smitta kan också spridas genom att människor
flyttar mellan länder (Socialstyrelsen, 2009a). Majoriteten av de rapporterade
fallen av hiv-infektion i Sverige varje år består exempelvis av individer som blivit
smittade före ankomst till Sverige i länder med hög förekomst av hiv-infektion. Att
våra sexualvanor har förändrats kan också innebära en ökad risk för att smittas
med en sexuellt överförbar infektion. Över tid har en liberalare syn på sexuella relationer,
frikopplad från stadigvarande förhållanden, fått starkare förankring i vårt
samhälle. Detta kan bl.a. få till konsekvens att vi har fler sexualpartners än tidigare,
och också fler tillfälliga sexuella förbindelser. Samtidigt är det få som använder kondom
när de träffar en ny partner, särskilt bland ungdomar. De här förändringarna
har också visat sig i ökningar av sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia
bland unga, av hiv-infektion i särskilt riskutsatta grupper som män som har sex med
män, och av bl.a. hepatit B-infektion bland injektionsmissbrukare (Socialstyrelsen,
2009a). I många fall innebär också våra beteenden särskilda risker, som att vi slarvar
med handhygien och på så sätt drar på oss smitta. Det gäller exempelvis för
52 M å l o M r å d e 7 – S K Y d d M o T S M I T T S P r I d n I n G