Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

12 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Enligt denna syn uppkommer ett funktionshinder genom relationen mellan en person med funktionsnedsättning och barriärer i omgivningen. Samspelet mellan individ och miljö är i fokus och funktionshinder är relationellt (Lindberg & Grönvik, 2011). Detta tydliggörs genom de rådande definitionerna av ”funktionsnedsättning” och ”funktionshinder” som Socialstyrelsen presenterade år 2007: STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens definitioner presenterades samma år som Sverige ratificerade Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den är en viktig utgångspunkt i arbetet inom funktionshinderspolitiken (Socialdepartementet, 2012). FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning har beskrivits som en självständighetsförklaring för personer med funktionsnedsättning. Den tydliggör också skiftet från ett medicinskt synsätt på funktionshinder till ett ”mänskliga rättigheter”-perspektiv. Konventionen om barnets rättigheter Även FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är central för gruppen barn med funktionsnedsättning. Barnkonventionen syftar till att ge barn rätt att behandlas med respekt och rätt att få komma till tals, och anger vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Sverige ratificerade konventionen år 1990. Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer (artiklar) som ska styra tolkningen av konventionens övriga artiklar. Den första principen innebär att alla barn har lika värde och rättigheter och att inget barn får diskrimineras. Den andra innebär att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Den tredje principen understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om barnets andliga, moraliska, psykiska och sociala utveckling. Den fjärde, och sista, principen innebär att barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 13 Artikel 23 i barnkonventionen handlar specifikt om barn och unga med fysiska eller psykiska handikapp. Enligt artikeln bör dessa barn få ett fullvärdigt liv och aktivt få delta i samhället. Barn som behöver det har rätt till särskild omvårdnad. Varje barn har också rätt till utbildning, hälso- och sjukvård, habilitering och rekreation som bidrar till barnets egen utveckling och integrering i samhället. 1.3 Förekomsten av funktionsnedsättningar bland barn och unga i Sverige Antalet barn och unga som lever med en eller flera funktionsnedsättningar varierar mellan olika urvalsundersökningar av hälsa och välfärd. Det beror bland annat på definitionen av funktionsnedsättning eller funktionshinder och valet av undersökningsmetodik. Statens folkhälsoinstitut har gått igenom ett antal nationella urvalsundersökningar och gjort en uppskattning av hur vanliga funktionsnedsättningar är bland barn och unga. Definitionerna varierar mellan undersökningarna men genomgången visar ändå tydligt att förekomsten av funktionsnedsättningar stiger med åldern. Andelen med funktionsnedsättning tycks öka från omkring 6 procent bland de yngsta barnen till omkring 17 procent för unga som är 16 år. Andelen ökar därefter till 20 procent för åldersgruppen 16 till 19 år och 26 procent för dem mellan 20 och 24 år. Genomgången visar också att det är något vanligare med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar bland pojkar än bland flickor. Dessutom visar genomgången att astma och allergier är de allra vanligaste funktionsnedsättningarna bland barn. De står för omkring hälften av barns långvariga sjukdomar eller besvär, eller är anledningen till att de tar medicin dagligen. Även läs- och skrivsvårigheter samt mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste (Statens folkhälsoinstitut, 2011). År 2009 genomfördes en nationell totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa, och i den angav 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 att de har en funktionsnedsättning. Det visar elevernas svar på frågan ”Har du en funktionsnedsättning?”. Bredvid frågan fanns följande information: ”Funktionsnedsättning betyder här att man exempelvis har ett rörelsehinder, dyslexi, nedsatt syn eller hörsel. Det kan också vara att man har ADHD, epilepsi eller diabetes.” Resultaten visade att 13 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i årskurs 6 har någon form av funktionsnedsättning. Motsvarande andel i årskurs 9 är 17 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna. Andelen elever med funktionsnedsättning är dock troligen underskattad i den nationella kartläggningen eftersom den inte inkluderade resursskolor, sjukhusskolor, skoldaghem och andra specialenheter. Det är också oklart i vilken mån barn med vissa funktionsnedsättningar, såsom måttlig eller grav utvecklingsstörning, besvarade enkäten. Totalundersökningen gav inte någon information om vilken funktionsnedsättning den svarande eleven hade, dess svårighetsgrad eller om eleven hade en eller flera funktionsnedsättningar (Statens folkhälsoinstitut, 2011). STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4: Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6: Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 49 and 50: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 61 and 62: Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 63 and 64:
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 65 and 66:
Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68:
c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70:
12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72:
17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74:
22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76:
29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78:
36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80:
40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82:
49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84:
58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86:
Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88:
72. Besvarar du tillsammans med fö
show all

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?