Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

22 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Figur 3.2 Andel barn som uppges ha en, två respektive tre eller fler funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) 45 40 35 30 25 20 15 10 Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. 3.4 Indelning av barn med funktionsnedsättning efter svårighetsgrad och typ Den här rapporten bygger på en begränsad studie med svar från 1 461 barn och många av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna är ovanliga. För de flesta sjukdomar och funktionsnedsättningar finns därför bara svar för ett fåtal barn, vilket gör att vi inte kan analysera barnens hälsa och hälsans bestämningsfaktorer för varje typ av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vi har därför valt att dela in barnen på två olika sätt för att kunna genomföra analyserna. För det första har vi delat in barnen i grupper efter hur svår föräldrarna och barnen uppfattar att funktionsnedsättningen är: lindrig respektive måttlig eller svår. För det andra har vi valt att dela in barnen i grupper beroende på vilken typ av funktionsnedsättning barnen har: huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar. I detta avsnitt beskriver vi närmare hur vi har gått till väga vid dessa grupperingar. Indelning efter funktionsnedsättningens svårighetsgrad Som vi tidigare har nämnt fick föräldrarna och barnen själva ange om den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen är lindrig, måttlig eller svår. När det gäller de 13 fasta svarsalternativen i enkäten fyllde de allra flesta i svårighetsgraden medan bortfallet var större i det öppna svarsalternativet, ”annat”. Enligt vår indelning består en grupp av barn vars föräldrar angav att de har minst en måttlig eller svår långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, och den andra består STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 5 0 Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga 3 eller fler 2 1
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 23 av barn med en eller flera lindriga funktionsnedsättningar. Den gruppen inkluderar även de barn vars föräldrar inte angav någon svårighetsgrad överhuvudtaget. 54 procent av barnen uppges ha minst en lindrig sjukdom eller funktionsnedsättning medan resterande 46 procent uppges ha måttliga eller svåra funktionsnedsättningar (se figur 3.3). Det är vanligare att pojkar uppges ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som är måttlig eller svår, 50 procent jämfört med 40 procent av flickorna. Denna skillnad mellan könen är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. Den av föräldrarna skattade svårighetsgraden stiger med åldern. Andelen med en måttlig eller svår funktionsnedsättning är större bland barnen 7–12 år och 13–17 år, jämfört med barnen 2–6 år. Denna skillnad är också statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. Figur 3.3 Andel barn som uppges ha lindriga respektive måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan och dess bestämningsfaktorer för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Vi bedömer dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det bara är 81 flickor och 127 pojkar som har måttliga eller svåra funktionsnedsättningar. Indelning efter typ av funktionsnedsättning Måttlig eller svår Lindrig Tabell 3.2 nedan visar vilka långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar som vi räknar till grupperna fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergisjukdomar. I detta arbete har vi utgått från FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt från den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) (Socialstyrelsen, 2007). Vi har studerat ICF- STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4: Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6: Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11 and 12: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 21: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 49 and 50: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 61 and 62: Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 65 and 66: Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68: c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70: 12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72: 17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74:
22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76:
29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78:
36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80:
40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82:
49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84:
58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86:
Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88:
72. Besvarar du tillsammans med fö
show all

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?