Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

50 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING När det gäller hälsan finns dock markanta skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning. Dessa resultat stämmer väl överens med vår tidigare rapport som visade att psykiska och somatiska besvär är vanligare bland barn med funktionsnedsättning jämfört med övriga barn. Vi kan dock se att ohälsan är mest utbredd bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och bland barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har inte analyserat vilka orsaker som ligger bakom den sämre psykiska och fysiska hälsan, men problemen kan vara en direkt följd av den långvariga sjukdomen eller funktionsnedsättningen. Andra möjliga faktorer är föräldrarnas och familjens levnadsvillkor samt faktorer i skolmiljön, till exempel lägre trivsel i skolan, sämre skolprestationer och större utsatthet för mobbning. Vi har också kunnat visa att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört med övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den högre graden av ekonomisk utsatthet. Det kan även bero på att dessa föräldrar inte får tillräcklig hjälp och avlastning med hemmet och barnen. Visserligen anser en majoritet av alla föräldrar att de får den hjälp de behöver, men andelen är ändå signifikant mindre bland föräldrar till måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt bland föräldrar till barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrkor och svagheter I en del studier får barn i skolåldern själva besvara en enkät under lektionstid (till exempel studien ”Skolbarns hälsovanor”), men i studien som den här rapporten baseras på skickades enkäten till föräldrarna. Det gör att vi har fått betydligt mer information, och troligen mer tillförlitlig sådan, om bland annat föräldrarnas och barnens levnadsvillkor. Men metoden innebär också att föräldrarnas egen uppfattning om och syn på barnets levnadsvillkor och hälsa påverkar svaren. Det gäller inte minst i de fall barnen inte var med och svarade på frågorna, vilket gäller två tredjedelar av alla enkäter. Vidare är det oftast barnets mamma som besvarade enkäten. Vi kan dock inte att se några stora skillnader mellan grupperna gällande vilken/vilka föräldrar som svarat på enkäten. Inte heller finns det några skillnader mellan grupperna avseende om barnet varit med och besvarat frågorna. Studien bygger på få barn och hade en låg svarsfrekvens, vilket gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Vi har dock kontrollerat den statistiska signifikansen för samtliga svar så att de likheter och skillnader vi lyfter fram är säkerställda. Det går att diskutera vår indelning av barnen i grupper beroende på funktionsnedsättningens typ och svårighetsgrad. Indelningen efter svårighetsgrad bygger på föräldrarnas skattning, vilket innebär att deras subjektiva uppfattningar ligger till grund för indelningen. När det gäller typen av funktionsnedsättning finns det naturligtvis olika sätt att dela in barnen. En del barn har också flera funktionsnedsättningar, och den största utmaningen var att placera in dem i någon av de tre STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 51 grupperna. Här fick vi bedöma vilken funktionsnedsättning som är dominerande och har störst betydelse för barnets situation och hälsa. En svaghet i denna rapport är att vi inte redovisar svaren uppdelade på flickor och pojkar, utan har valt att enbart redovisa dem utifrån funktionsnedsättningarnas svårighetsgrad respektive typ. Vi anser dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat för att svaren ska kunna redovisas uppdelade på både svårighetsgrad och kön eller på både typ och kön. Däremot har vi tidigare jämfört hälsan hos flickor och pojkar med respektive utan funktionsnedsättning inom de flesta områden som tas upp i denna rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Avslutande reflektioner Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att skolorna i ännu större utsträckning behöver uppmärksamma barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar liksom barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i sitt hälsofrämjande arbete. Även barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar måste uppmärksammas mer i skolornas arbete mot mobbning. Resultaten avseende levnadsvillkoren tyder på att det krävs fortsatta insatser för att förbättra den ekonomiska situationen för ensamstående med barn. Det föreslog vi även i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Det finns anledning att undersöka närmare hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få stöd när det gäller barnen. Behövs fortsatta och förstärkta stödinsatser från det omgivande samhället, såsom kommuner, landsting, frivilligorganisationer med flera? Statens folkhälsoinstituts arbete med riktat föräldrastöd, det vill säga föräldrastöd riktat till föräldrar till barn med funktionsnedsättning, som pågår under perioden 2011 till 2013 är ett exempel på en stödjande insats till dessa föräldrar. Det riktade föräldrastödet utvecklas, följs upp och utvärderas av två lärosäten tillsammans med varsin kommun. Vår förhoppning är att rapporten bidrar till ökad kunskap om denna prioriterade grupp och att de skillnader vi har sett i levnadsvillkor och hälsa minskar. Detta är viktigt för att nå målet för folkhälsoarbetet men också ett av målen för funktionshinderspolitiken: jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Avslutningsvis ser vi behov av fortsatta studier för att följa utvecklingen framöver. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4: Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6: Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11 and 12: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 49: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 61 and 62: Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 65 and 66: Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68: c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70: 12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72: 17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74: 22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76: 29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78: 36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80: 40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82: 49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84: 58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86: Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88: 72. Besvarar du tillsammans med fö

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?