Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

44 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8. Hälsa I en undersökning från Barnombudsmannen fick barn ange hur nöjda de är med olika aspekter av livet: kroppen och hälsan, familjen, kompisarna, fritiden, närmiljön, skolan med mera. Resultaten visar att hälsan har större betydelse för barn med funktionsnedsättning än för övriga barn. Samtidigt är barn med funktionsnedsättning mindre nöjda med sin kropp och hälsa jämfört med andra (Barnombudsmannen, 2005). Elever med funktionsnedsättning i årskurs 6 och 9 skattar sin hälsa lägre jämfört med andra barn. Vidare upplever de oftare psykisk ohälsa och fler stressrelaterade symptom i sin vardag än elever som anger att de inte har en funktionsnedsättning. Flickor har generellt större förekomst av psykosomatiska besvär än pojkar, vilket även gäller när flickor med funktionsnedsättning jämförs med pojkar med funktionsnedsättning. Skillnaden i förekomsten av psykosomatiska besvär är dock betydligt större mellan pojkar än mellan flickor med respektive utan funktionsnedsättning. Med andra ord är den relativa risken för psykosomatiska besvär högre bland pojkar än bland flickor med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 8.1 Somatiska och psykiska besvär hos barnet Enkäten innehöll frågan ”Har barnet något eller några av följande besvär?”, och svarsalternativen var bland annat magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet, yrsel, ryggbesvär och aptitlöshet. I tabell 8.1 visas andelen barn som har dessa besvär varje eller varannan vecka. Majoriteten av barnen har inte de angivna besvären så ofta som varje eller varannan vecka. Sett till funktionsnedsättningens svårighetsgrad är de flesta besvären ungefär två till tre gånger så vanliga bland barn med lindriga funktionsnedsättningar än bland barn utan funktionsnedsättning. Det gäller magbesvär, huvudvärk, sömnlöshet och aptitlöshet. Samtliga besvär förekommer oftare hos barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar, och de vanligaste är magbesvär, huvudvärk och aptitlöshet. Brist på aptit är sju gånger så vanligt bland barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Sett till typen av funktionsnedsättning kan vi konstatera att samtliga besvär förekommer mer än dubbelt så ofta hos barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Magbesvär och huvudvärk tillhör de vanligaste besvären. Barn med enbart allergisjukdomar har oftare huvudvärk och aptitlöshet än barn utan funktionsnedsättning. Det är dock ingen skillnad mellan dessa grupper när det gäller magbesvär, sömnlöshet, yrsel eller ryggbesvär. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 45 Tabell 8.1 Barn som har olika somatiska och psykiska besvär varje eller varannan vecka, andel (fetstil) och antal Svårighetsgrad/typ Magbesvär Huvudvärk Sömnlöshet Yrsel Ryggbesvär Aptitlöshet Svårighetsgrad Ingen 7 8 3 1 4 2 64 69 21 9 30 22 Lindrig 18** 17** 8** 4 4 8** 44 36 14 4 8 15 Måttlig eller svår 30** 19** 11** 5** 11** 15** Typ 50 32 17 6 19 21 Ingen 7 8 3 1 4 2 Huvudsakligen fysisk Huvudsakligen neuropsykiatrisk 65 70 22 9 31 24 43** 22** 10** 8** 9* 10** 58 29 11 6 12 11 23** 20** 17** 7** 13** 22** 17 14 12 3 8 14 Allergisjukdomar 9 14* 5 1 3 6* 18 24 7 1 6 9 * Skillnaden är signifikant på 90 % nivå. ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. 8.2 Barnets läkemedelsanvändning Det är betydligt vanligare att barn med funktionsnedsättning använder receptbelagda läkemedel jämfört med andra barn. Andelen är 31 procent bland barn med lindriga funktionsnedsättningar och 58 procent bland barn med måttliga eller svåra nedsättningar, jämfört med 5 procent bland barn utan funktionsnedsättning. Tabell 8.2 Barn som använder receptbelagda läkemedel, andel och antal Svårighetsgrad/typ Andel (%) Antal Svårighetsgrad Ingen 5 49 Lindrig 31** 78 Måttlig eller svår 58** 124 Typ Ingen 6 58 Huvudsakligen fysisk 32** 50 Huvudsakligen neuropsykiatrisk 51** 43 Allergisjukdomar 48** 100 ** Skillnaden är signifikant på 95 % nivå. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4: Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6: Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11 and 12: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 43: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 49 and 50: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 61 and 62: Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 65 and 66: Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68: c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70: 12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72: 17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74: 22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76: 29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78: 36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80: 40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82: 49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84: 58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86: Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88: 72. Besvarar du tillsammans med fö

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?