Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

9. Diskussion
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 49
I denna rapport har vi gett en fördjupad och mer nyanserad bild av levnadsvillkoren
och hälsan hos barn med funktionsnedsättning, än i vår tidigare rapport om hälsan
hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Anledningen är den utförliga information som samlades in i studien ”Hälsa och
välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna” och som rapporten baseras
på. Tack vare de uppgifterna kunde vi dela in barnen i olika grupper beroende på
funktionsnedsättningens typ och svårighetsgrad. Dessutom har vi kunnat redogöra
för föräldrarnas levnadsvillkor och hälsa, vilka i sin tur har betydelse för barnens
levnadsvillkor och hälsa.
Huvudsakliga resultat
Inom de studerade områdena är det i huvudsak barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som skiljer sig från barn utan funktionsnedsättning. Däremot är
skillnaderna mindre mellan barn med lindriga funktionsnedsättningar, huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar, och barn utan
funktionsnedsättning.
Vi har i en tidigare rapport visat att barn med funktionsnedsättning trivs sämre i
skolan och oftare utsätts för mobbning jämfört med andra barn. Här ser vi dock att
det framför allt är barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar och barn
med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som enligt föräldrarna trivs och
presterar sämre samt är mer utsatta för mobbning. Även barn med huvudsakligen
fysiska funktionsnedsättningar är mer utsatta för mobbning än barn utan
funktionsnedsättning.
När det gäller fritidsaktiviteter och fysisk aktivitet har vi sett små, eller inga,
skillnader mellan barn med respektive utan funktionsnedsättning. Ett undantag är
stillasittande fritidsaktiviteter, främst teve- och datorspel, vilka barn med
funktionsnedsättning ägnar mer tid åt. Barn utan funktionsnedsättning ägnar dock
mer tid åt att läsa böcker. Barn med funktionsnedsättning är överlag lika fysiskt
aktiva som barn utan funktionsnedsättning, och därmed verkar det inte som om teve-
och datorspelandet sker på bekostnad av fysisk aktivitet. Föräldrarna till barn med
måttliga eller svåra funktionsnedsättningar diskuterar också oftare frågor som rör
hälsa och friskvård, liksom föräldrar till barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar.
Rapporten visar även att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med
respektive utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland
föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med
huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket troligen
hänger samman med att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero
på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT