29.08.2013 Views

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 19<br />

fylla i den. I exempelvis den nationella totalundersökningen av <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s<br />

psykiska hälsa var det <strong>barn</strong>en själva som fyllde i enkäten under skoltid.<br />

För det fjärde torde föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar vara mer benägna att svara på enkäten jämfört <strong>med</strong> andra<br />

föräldrar, eftersom den innehåller många frågor om hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Dessa<br />

föräldrar har större erfarenhet av kontakter <strong>med</strong> hälso- <strong>och</strong> sjukvården jämfört <strong>med</strong><br />

andra föräldrar, <strong>och</strong> där<strong>med</strong> kan <strong>barn</strong> <strong>med</strong> långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar vara överrepresenterade i studien. Det kan dock vara<br />

tvärtom, det vill säga att föräldrar till <strong>barn</strong> <strong>med</strong> måttliga eller svåra <strong>funktionsnedsättning</strong>ar<br />

inte har tid <strong>och</strong> möjlighet att besvara en enkät.<br />

Bortfallet är relativt stort på frågorna om långvariga sjukdomar <strong>och</strong><br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar. Cirka 9 procent av föräldrarna kryssade varken i ”ja” eller<br />

”nej” på de 13 olika sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar som räknas upp i<br />

enkäten.<br />

Det tycks vara något vanligare bland pojkar än bland flickor att ha en eller flera<br />

långvariga sjukdomar eller <strong>funktionsnedsättning</strong>ar (se figur 3.1), även om skillnaden<br />

inte är statistiskt säkerställd. Andelen är 36 procent bland pojkarna jämfört <strong>med</strong> 30<br />

procent bland flickorna. Detta mönster stämmer överens <strong>med</strong> den nationella<br />

totalundersökningen av <strong>barn</strong>s <strong>och</strong> <strong>unga</strong>s psykiska hälsa 2009 (Statens<br />

folkhälsoinstitut, 2011) <strong>och</strong> <strong>med</strong> Statistiska centralbyråns (SCB:s) undersökningar<br />

av <strong>barn</strong>s levnadsförhållanden (Barn-ULF) (Statistiska Centralbyrån, 2007).<br />

Figur 3.1 Andel <strong>barn</strong> som uppges ha en eller flera långvariga sjukdomar eller<br />

<strong>funktionsnedsättning</strong>ar, uppdelade på kön <strong>och</strong> ålder (procent)<br />

45<br />

40<br />

35<br />

30<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

0<br />

Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 år Samtliga<br />

Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren.<br />

Förekomsten av långvariga sjukdomar <strong>och</strong> <strong>funktionsnedsättning</strong>ar är högre bland de<br />

äldre <strong>barn</strong>en än bland de yngre (se figur 3.1). Andelen är 40 procent i åldersgruppen<br />

13–17 år, jämfört <strong>med</strong> 34 procent i åldersgruppen 7–12 år <strong>och</strong> 25 procent i ålders-<br />

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!