Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

20 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING gruppen 2–6 år. Det är statistiskt säkerställt på 95 procents nivå att förekomsten av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar är större i de två äldsta åldersgrupperna (7–12 år och 13–17 år) än i den yngsta gruppen (2–6 år). Det finns också flera andra undersökningar som visar att förekomsten av långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar stiger med åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2011). 3.2 De vanligaste långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna Av de långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna som räknades upp i den nordiska studien är de vanligaste i tur och ordning allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär. I tabell 3.1 visas andelen barn i åldern 2–17 år som har varje typ av långvarig sjukdom och funktionsnedsättning som listades i enkäten. Tabell 3.1 Andel och antal barn som uppges ha varje långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Anm. Många barn har flera funktionsnedsättningar och därför blir summan av andelarna inte 33 procent. *MDB är en förkortning av Minimal Brain Dysfunction, damp är en förkortning av Dysfunction in Attention, Motor control and Perception och adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Förekomsten av de olika långvariga sjukdomarna och funktionsnedsättningarna enligt tabell 3.1 är mycket osäker eftersom studien bara inkluderade 1 461 barn. Resultatet stämmer dock med Statens folkhälsoinstituts tidigare rapport om hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (Statens folkhälsoinstitut, 2011), som visade att allergisk snuva, eksem, astma och mag- och tarmbesvär tillhör de vanligaste långvariga sjukdomarna bland barn. Läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) finns däremot inte bland de vanligaste långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna i studien ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna”. Detta trots att dyslexi förekommer STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT Andel (%) Antal Allergisk snuva 8,7 124 Eksem 7,8 114 Astma 6,8 99 Mag- och tarmbesvär 5,4 74 Synskada 3,7 47 Övervikt 2,6 35 Talfel 2,2 30 MDB/damp/adhd* 2,1 26 Psykiska besvär 1,8 22 Hörselskada 0,8 10 Rörelsehinder 0,6 11 Epilepsi 0,2 5 Diabetes 0,1 4
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 21 uppskattningsvis hos minst 5 till 10 procent av alla barn (Hjälpmedelsinstitutet, 2002). Detta kan bero på att läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) inte fanns med som ett fast svarsalternativ i enkäten. I stället fick föräldrarna själva ange att barnet har en annan långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och fylla i ”dyslexi”. Föräldrarna och barnen hade, som tidigare nämnts, möjlighet att kryssa för alternativet ”annat” och själva ange en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det vanligaste svaret var allergi, och därefter kom autism, Aspergers eller ADD (Attention Deficit Disorder), dyslexi och dyskalkyli samt utvecklingsstörning. Enstaka barn har också problem med sängvätning, migrän, struma, cancer, hjärtproblem och öronproblem. Antalet barn per sjukdom eller funktionsnedsättning är litet och därför redovisar vi inte hur stor andel av barnen som har dessa sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Den läsare som önskar veta mer om förekomsten av olika funktionsnedsättningar kan i stället läsa Barnombudsmannens rapport ”Upp till 18 – fakta om barn och ungdom” (Barnombudsmannen, 2010). Även Hjälpmedelsinstitutets sammanställning rekommenderas (Hjälpmedelsinstitutet, 2002). 3.3 Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Majoriteten av barnen, 21 procent, har endast en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning (se figur 3.2). Cirka 8 procent har två långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, och omkring 4 procent av alla barn har tre eller fler. Även Barnens miljöhälsoenkät visar att många barn har mer än en allergisjukdom (astma, allergisnuva, eksem, födoämnes- eller kontaktallergi) (Socialstyrelsen, 2005). Figur 3.2 visar även att fler pojkar än flickor tycks ha två eller fler funktionsnedsättningar. Denna skillnad är dock inte statistiskt säkerställd. Att ha flera funktionsnedsättningar är dock vanligare i den äldsta åldersgruppen (13–17 år) än i den yngsta gruppen (2–6 år). Denna skillnad är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4: Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6: Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11 and 12: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 19: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 49 and 50: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 61 and 62: Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 65 and 66: Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68: c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70: 12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72:
17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74:
22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76:
29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78:
36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80:
40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82:
49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84:
58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86:
Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88:
72. Besvarar du tillsammans med fö
show all

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?