Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

24 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING CY:s indelning av kroppsfunktionerna i åtta grupper. Grupperna som innefattar psykiska funktioner och röst- och talfunktioner tillhör de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Övriga sex grupper tillhör de fysiska funktionsnedsättningarna och allergisjukdomar. Vi har valt att placera astma, allergisk snuva, eksem och allergi i en egen grupp eftersom dessa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar kan betraktas som lindrigare än många av de övriga fysiska funktionsnedsättningarna. De flesta föräldrar och barn angav också att besvären är lindriga eller måttliga. Dessutom ville vi undvika att gruppen fysiska funktionsnedsättningar blir mycket stor och heterogen. Till de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna räknas såväl psykiska som intellektuella funktionsnedsättningar. Barnen som enbart har en ospecificerad långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning finns i gruppen barn utan funktionsnedsättning (18 barn). Detta gäller oavsett funktionsnedsättningens svårighetsgrad, eftersom vi här endast tar hänsyn till typen av funktionsnedsättning. Detta medför att gruppen barn utan funktionsnedsättning inte är exakt densamma när vi jämför hälsans bestämningsfaktorer med hälsoutfallet bland barn som har olika typ av funktionsnedsättning samt med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad. Tabell 3.2 Gruppering av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar efter typ Fysiska funktionsnedsättningar Synskada Hörselskada Rörelsehinder Epilepsi Diabetes Hjärtproblem Öronproblem Migrän Övervikt Mag- och tarmbesvär Problem med genitalier/ urinvägar/sängvätning Struma/sköldkörtelproblem Cancer STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar MDB/damp/adhd Psykiska besvär Autism/Asperger/ADD Dyslexi/dyskalkyli Talfel Utvecklingsstörning Allergisjukdomar Allergisk snuva Eksem Astma Allergi Barn utan funktionsnedsättning Även de barn som har ospecificerad funktionsnedsättning
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 25 Barn med flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar Som visades i avsnitt 3.3 har många av barnen i studien flera långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, och det är inte ovanligt att de har både fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergisjukdomar. För att kunna genomföras analyserna har vi säkerställt att varje barn endast tillhör en av kategorierna i tabell 3.2. Denna prioritering beskrivs utförligt i kapitel 10. Figur 3.4 visar hur stor andel barn som har huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller enbart allergisjukdomar. Cirka 68 procent av alla barn har ingen funktionsnedsättning. 14 procent har enbart allergisjukdomar, 11 procent har huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar och 7 procent har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Andelen barn med funktionsnedsättning är nu lägre än tidigare (32 procent jämfört med 33 procent), vilket beror på att de barn som har en ospecificerad funktionsnedsättning här tillhör gruppen barn utan funktionsnedsättning (se föregående avsnitt). Figuren visar även andelen flickor respektive pojkar som tillhör de olika grupperna. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar, andelen är 11 respektive 12 procent. Allergisjukdomar är också lika vanliga bland båda könen, men det är vanligare att pojkar har huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skillnaden mellan könen är statistiskt säkerställd på 95 procents nivå. Figur 3.4 Andel barn med olika typer av funktionsnedsättningar, uppdelade på kön och ålder (procent) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Pojkar Flickor 2–6 år 7–12 år 13–17 årSamtliga Anm. I bilaga 1 finns statistiska underlag till figuren. Enbart allergisjukdomar Huv. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Huv. fysiska funktionsnedsättningar Det hade varit önskvärt att jämföra hälsan och dess bestämningsfaktorer för flickor respektive pojkar med olika typer av funktionsnedsättningar. Vi bedömer dock att det statistiska underlaget är alltför begränsat eftersom det till exempel bara är 24 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2: SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4: Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6: Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11 and 12: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 23: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 49 and 50: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 61 and 62: Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 65 and 66: Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68: c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70: 12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72: 17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74: 22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76:
29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78:
36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80:
40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82:
49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84:
58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86:
Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88:
72. Besvarar du tillsammans med fö
show all

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?