Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Förord
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 5
Barn och unga med funktionsnedsättning utgör en viktig grupp inom såväl
folkhälsopolitiken som funktionshinderspolitiken. Det övergripande nationella målet
för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen. För att nå målet krävs att förutsättningarna för hälsan
förbättras hos de grupper som är mest utsatta för ohälsa, och dit hör många personer
med funktionsnedsättning.
Denna rapport är ett led i vårt arbete med att ta fram kunskap om hälsan och dess
bestämningsfaktorer bland barn och unga med funktionsnedsättning. Rapporten
bygger på den svenska delen av studien ”Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i
de nordiska länderna” som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät
genomföra under 2011. Statens folkhälsoinstitut har fått ta del av resultaten från
studien.
Vi visar att det finns skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning
inom samtliga undersökta områden: levnadsvillkor, fysisk aktivitet, skola, fritid samt
hälsa. Skillnaderna är störst när vi jämför å ena sidan barn med måttliga eller svåra
funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättning,
och å andra sidan barn utan funktionsnedsättning. Skillnaderna är små
när vi jämför barn med lindriga funktionsnedsättningar och barn med enbart
allergisjukdomar med gruppen barn utan funktionsnedsättning.
Vi har även jämfört hälsan hos föräldrar till barn med respektive utan
funktionsnedsättning. Jämförelsen visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättning
oftare är ekonomiskt utsatta och i högre grad har psykiska och somatiska
besvär än övriga föräldrar. Vår slutsats är att såväl barn med funktionsnedsättning
som deras föräldrar behöver ytterligare stöd och hälsofrämjande insatser för att
samhället ska nå målet om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Rapporten riktar sig till beslutsfattare, skolpersonal och andra vuxna som arbetar
med barn och unga. Vi har under arbetet med rapporten fått värdefulla synpunkter
från Mats Granlund, Högskolan i Jönköping, samt Myndigheten för handikappolitisk
samordning, Handisam. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell, Lilly
Augustine och Petra Löfstedt, samtliga vid avdelningen för barns och äldres hälsa.
Rapporten har granskats av Matt X. Richardson i den interna granskningsgruppen
vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten har granskats av Õie Umb-Carlsson, med.dr
vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Östersund, juni 2012
Sarah Wamala
Generaldirektör
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT