Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 59
Vi börjar med barnen som har minst en fysisk funktionsnedsättning (175 barn). Av
dessa har 98 barn endast en fysisk funktionsnedsättning (eller flera fysiska
funktionsnedsättningar) och de får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen
fysisk funktionsnedsättning. 53 barn har minst en fysisk funktionsnedsättning och
någon form av astma, allergi eller eksem. Vi bedömer att fysiska funktionsnedsättningar
generellt sett är svårare än astma, allergi och eksem, och därför får
samtliga 53 barn tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning.
24 barn har både en fysisk och en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
och dessa har vi studerat närmare (se nedan). 6 av dessa barn får tillhöra
gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning och 18 får tillhöra
gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vilken
kategori barnet får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive
funktionsnedsättning.
Vi går vidare till barnen som har minst en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (93
barn). Av dessa har 52 barn endast en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (eller
flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och får därför tillhöra gruppen barn
med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 17 barn har minst en
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och någon form av astma, allergi eller eksem.
Vi bedömer att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar generellt är svårare
funktionsnedsättningar än astma, allergi och eksem, och därför får samtliga 17 barn
tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Sedan återstår 24 barn som har både en neuropsykiatrisk och en fysisk funktionsnedsättning
och dessa har vi studerat närmare (se nedan). 18 av dessa barn får
tillhöra gruppen barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och 6 barn får tillhöra
gruppen barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning. Vilken kategori
barnet får tillhöra avgörs av svårighetsgraden på respektive funktionsnedsättning.
De 24 barnen med både fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
delades alltså upp mellan grupperna barn med huvudsakligen fysiska
funktionsnedsättningar och barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
(se tabell 10.7). Vilken grupp varje barn får tillhöra avgörs av
svårighetsgraden på de långvariga sjukdomarna eller funktionsnedsättningarna:
De 8 barnen som har autism, utvecklingsstörning eller damp får tillhöra gruppen
barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, oavsett vilken
fysisk funktionsnedsättning de har.
De 4 barnen som har talfel i kombination med mag- och tarmbesvär eller synfel,
och de får tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
De 6 barnen som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som enligt
föräldrarna och/eller barnen själva är svårare än den fysiska funktionsnedsättningen,
och de får därför tillhöra gruppen barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar.
De 6 barnen som har en fysisk nedsättning som enligt föräldrarna och/eller
barnen själva är svårare än den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, och
de får därför tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar.
STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT