Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

More documents

Recommendations

Info

60 HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Tabell 10.7 Kategorisering av barn med både fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och fysisk funktionsnedsättning (24 barn) STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT Barn med autism, utvecklingsstörning, damp och fysisk funktionsnedsättning Barn vars neuropsykiatriska nedsättning är svårare än den fysiska funktionsnedsättningen Barn med talfel och en fysisk funktionsnedsättning Barn vars fysiska funktionsnedsättning är svårare än den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen 8 barn → 6 barn → 4 barn → 6 barn → Barn med huvudsakligen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 87 barn Barn med huvudsakligen fysisk funktionsnedsättning 157 barn Avslutningsvis har 208 barn endast astma, allergi eller eksem, och alltså ingen fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De får därmed tillhöra gruppen barn med enbart allergisjukdomar. De barn som har astma, allergi eller eksem och en fysisk funktionsnedsättning får dock tillhöra gruppen barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar. På samma vis får barn med astma, allergi eller eksem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillhöra gruppen barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns 18 barn som enbart har ”annan” eller ”ospecificerad” funktionsnedsättning. Det har inte varit möjligt att kategorisera dessa. Istället får de tillhöra gruppen barn utan funktionsnedsättning. 10.4 Statistiska beräkningar I tabellerna i kapitel 3 till 8 framgår det om skillnaderna gentemot gruppen barn utan funktionsnedsättning är signifikant på 90 procents (*) eller 95 procents (**) nivå. Vi har jämfört konfidensintervallen för grupperna ”barn med lindriga funktionsnedsättningar”, ”barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar”, ”barn med huvudsakligen fysiska funktionsnedsättningar”, ”barn med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” samt ”barn med enbart allergisjukdomar” med ”gruppen barn utan funktionsnedsättning”. Vi har således inte jämfört barn med olika former av funktionsnedsättningar med varandra. Vi vill påminna om att gruppen ”barn utan funktionsnedsättning” inte är exakt densamma om vi tittar på svårighetsgrad respektive typ. Det beror på att uppgiften om typ saknas för 18 barn, och det står bara vilken svårighetsgrad de har. Vi har använt oss av SPSS (PASW Statistics 18) och Microsoft Excel 2010 för att genomföra de statistiska beräkningarna.
Referenser HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 61 Barnombudsmannen. (2002). Många syns inte men finns ändå. Stockholm: Barnombudsmannen. Barnombudsmannen. (2005). Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten att komma till tals” (nr. BR 2005:03). Stockholm: Barnombudsmannen. Barnombudsmannen. (2010). Upp till 18 - fakta om barn och ungdom (nr. BR 2010:01). Stockholm: Barnombudsmannen. Eriksson, L., & Granlund, M. (2004). Perceived participation: A comparison between students with disabilities and students without disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research, 6(3), 206-225. Hjälpmedelsinstitutet. (2002). Så många barn har någon långvarig sjukdom eller något funktionshinder. Statistiksammanställning januari 2002 Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Lindberg, L., & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Regeringens proposition 1999/2000:79. Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Regeringen. Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (nr. 326). Stockholm. Socialdepartementet. (2012). En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 (nr. S2012.028 ). Socialstyrelsen. (2005). Miljöhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2007). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: barn- och ungdomsversion. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - allas ansvar. (nr. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2011). Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning (nr. A 2011:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2012). Regeringsuppdrag. Redovisning av uppdraget att följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor. (nr. Dnr VERK 2011/559). Statistiska Centralbyrån. (2007). Barns hälsa. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Statistiska Centralbyrån. (2011). Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna, Enkätundersökning 2011,Teknisk rapport. Ungdomsstyrelsen. (2010). Fokus 10, En analys av ungas inflytande (nr. 2010:10). Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Världshälsoorganisationen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 2003. Stockholm: Socialstyrelsen. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT
Page 1 and 2:
SSTUDIEN HÄLSA OCH VÄLFÄÄRD BLA
Page 3 and 4:
Innehållsförteckning HÄLSA OCH V
Page 5 and 6:
Förord HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BA
Page 7 and 8:
HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 9 and 10: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 11 and 12: 1. Inledning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 27 and 28: 4. Levnadsvillkor 4.1 Familje- och
Page 37 and 38: 6. Skolan HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS
Page 39 and 40: 6.2 Mobbning HÄLSA OCH VÄLFÄRD H
Page 49 and 50: 9. Diskussion HÄLSA OCH VÄLFÄRD
Page 59: HÄLSA OCH VÄLFÄRD HOS BARN OCH U
Page 65 and 66: Dina svar är skyddade Dina uppgift
Page 67 and 68: c) Vilka vuxna bor barnet tillsamma
Page 69 and 70: 12. Har barnet något eller några
Page 71 and 72: 17. Vart vänder du dig om du letar
Page 73 and 74: 22. Var skedde barnets senaste läk
Page 75 and 76: 29. Hur ofta brukar barnet göra n
Page 77 and 78: 36. Blir ditt barn mobbat? 1 Ja, of
Page 79 and 80: 40. Hur många timmar per dag ser b
Page 81 and 82: 49. Vilken skolutbildning har du, d
Page 83 and 84: 58. a) Hur ofta brukar du göra fö
Page 85 and 86: Föräldrars hälsa och välbefinna
Page 87 and 88: 72. Besvarar du tillsammans med fö
show all

Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?