STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

Bebyggelsen i Klagshamn är ett
typiskt exempel på förra sekelskiftets
industrimiljöer med produktionsanläggningar
och bostäder
för arbetare och tjänstemän samlade
på ett ställe. (Klagshamn)
vid förra sekelskiftet och är ett typiskt exempel på den tidens industrimiljöer med produktionsanläggningar
och bostäder för arbetare och tjänstemän samlade på ett ställe.
Kalkfyndigheten i Klagshamn låg ytligt på gränsen mellan de långsträckta socknarna
Klagstorp och Tygelsjö. Bebyggelsen hamnade därför i två olika socknar och räknades
från början inte som en egen by. Husen uppfördes i rött tegel med pappklädda tak längs
raka stickgator orienterade mot havet i väster. I anslutning till bostadshusen fanns enklare
uthus, ofta i trä. Bakom husen fanns en jordbit att odla på. En del av den ursprungliga
bebyggelsen finns fortfarande kvar.
Under1940–70-talen gjordes stora ingrepp i kommunens strandängar i och med att bostadsområdet
Bunkeflostrand och sommarstaden Strandhem byggdes ut.
Backlandskapet i östra Malmö är ett mjukt och böljande odlingslandskap. Landskapets
bildningshistoria är komplicerad och har gett mycket säregna avtryck i form av moränkullar,
platålera, tappningsdalar från isdämda småsjöar, torvhålor och småvatten. De
mäktiga moränavlagringarna medför att terrängen ständigt växlar mellan lågt liggande
fuktstråk och högre, väldränerade, torra delar.
Den kulturhistoriska utvecklingen liknar den på slätten med skiftesreformer och en allt
högre andel åkermark. Uppodlingsgraden är dock inte lika hög. Backlandskapet har i
större utsträckning behållit småskaligheten med större variation av naturtyper: ängs- och
betesmarker, våtmarker och småvatten. Det variationsrika, mosaikartade landskapet har
tack vare topografin bestått, effektiviseringar till trots.
VEGETATION, VATTEN OCH VÄGAR
120