STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Alléer, pilevallar och vägar understryker<br />
den böljande topografin. De<br />
smala vägarna slingrar fram mellan<br />
och över kullarna och får besökare<br />
att tydligt uppleva terrängens former.<br />
(Törringevägen)<br />
I backlandskapet finns större sammanhängande<br />
naturområden som<br />
undgått uppodling och exploatering.<br />
Området kring Almåsa koloniområde<br />
består av öppna ängs- och<br />
betesmarker, lövskogsdungar, våtmarker<br />
och småvatten. (Almåsa)<br />
småvatten skapade av människan i jakt på till exempel kalkrik märgel (som man under<br />
1800-talet använde som jordförbättringsmedel), torv, tegel och krita. Vattenmiljöerna<br />
hyser ofta ett rikt fågelliv och betyder med sin vegetation mycket för landskapsbilden och<br />
för den biologiska mångfalden.<br />
Ett viktigt inslag i backlandskapet är bronsåldershögarna. Gravhögarna är betydelsefulla<br />
ur vetenskaplig, pedagogisk och biologisk synvinkel. De utgör karaktäristiska landmärken<br />
och ger landskapet en påtaglig historisk dimension. Dessutom hyser de ofta en intressant<br />
torrängsflora, mer eller mindre opåverkad av gödning och kemiska bekämpningsmedel.<br />
BEBYGGELSE<br />
Liksom på slätten är gårds- och bymiljöerna viktiga för backlandskapets karaktär. Byarna<br />
har samma uppbyggnad som slättens byar, med den skillnaden att den kuperade terrängen<br />
på ett annat sätt har styrt enskilda byggnaders placering. Östra Kattarps by ger idag<br />
en ganska god uppfattning av hur en skånsk by i backlandskapet kunde se ut före skiftet.<br />
Fem gårdar dominerar bybilden och ligger väl samlade vid ett äldre vägkors. Byggnadsbeståndet<br />
domineras av korsvirkeslängor, vitkalkade gatehus och tegelarkitektur, i första<br />
hand från 1800-talet. Bebyggelsen speglar en lång utvecklingskedja från medeltiden fram<br />
till sekelskiftet 1900. Därefter har inga större förändringar ägt rum. För kontinuiteten<br />
svarar även det omgivande jordbrukslandskapet. I byn finns fuktiga ängsmarker och vattenhål<br />
och ett rikt bestånd av planterad alm och pil, som speglar en del av den skånska<br />
kulturhistorien.<br />
Under 1900-talet har växthusnäringen varit stor i <strong>Malmö</strong>. I backlandskapet lever denna<br />
näring fortfarande kvar som ett karaktäristiskt inslag med sina stora växthus. I landskapet<br />
finns också tydliga spår av nedlagda handelsträdgårdar, där trädgårdsväxter och läridåer<br />
vuxit sig höga. Exempel på detta finns bland annat i Gyllins trädgård samt i Fortuna<br />
(Tullstorp).<br />
122