STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
På 1990-talet fick trädgårds<strong>stad</strong>en<br />
och den traditionella gatan ett uppsving<br />
som förebilder i grupphusbyggandet.<br />
Trafiksepareringen övergavs<br />
delvis och gatan återfick sin funktion<br />
som offentligt <strong>stad</strong>srum kantat av<br />
entréfasader. (Husiegård)<br />
I början på 1990-talet byggdes<br />
Toarp, <strong>Malmö</strong>s enda ekoby. Bebyggelsen<br />
uppfördes längs en slingrande<br />
gata, där skydd för vinden och<br />
maximal solinstrålning var styrande<br />
för husens placering. Ekologiska<br />
utgångspunkter har resulterat i<br />
odlingslotter och en anläggning för<br />
omhändertagande av dag- och spillvatten.<br />
(Toarp)<br />
Trafik och gator<br />
De täta och låga grupphusområden som uppfördes på 1970- och 80-talen var trafikseparerade<br />
med gemensam parkering utanför varje bo<strong>stad</strong>sgrupp. De bilfria miljöerna – bo<strong>stad</strong>sgator,<br />
platsbildningar och gårdar – är intima, täta och småskaliga. Hårdgjorda ytor<br />
dominerar.<br />
I 1990-talets grupphusområden har trafiksepareringsprinciperna frångåtts och den traditionella<br />
gatan fått ett uppsving. Gatan fungerar som offentligt <strong>stad</strong>srum kantat av entréfasader<br />
och med blandad trafik. Trädplantering är vanligt förekommande i gaturummet.<br />
Trädgårdar och parker<br />
Den höga tätheten i grupphusområden från 1970- och 80-talen kunde å<strong>stad</strong>kommas på<br />
bekostnad av trädgårdar och bo<strong>stad</strong>snära grönytor. De gemensamma ytorna är minimalt<br />
tilltagna och den privata tomten har krympt till en liten uteplats, i allmänhet för liten<br />
för att rymma högre träd. Gårdar och platser är ofta välstuderade, men har inte kunnat<br />
utvecklas till de gröna oaser man kanske hoppades vid områdenas tillkomst. De trädlösa<br />
täta-låga miljöerna har fått en mycket urban prägel.<br />
Nytt på 80-talet var de ”naturlika planteringarna” som gjordes i framförallt de större<br />
parkerna. Bristen på naturmark nära <strong>stad</strong>en hade uppmärksammats och som kompensation<br />
för detta planterades skogspartier och anlades ängsmark på många håll i kommunen.<br />
Ofta gjordes planteringarna i befintliga parker i samband med upprustning och förnyelse.<br />
Ökade krav på fördröjning av dagvattenflöden från ny bebyggelse har lett till att öppen<br />
dagvattenhantering sedan 1990-talet blivit en viktig ingrediens i bo<strong>stad</strong>snära gröna områden.<br />
Inslag av dammar, våtmarker, bäckar och kanaler har ofta blivit fina och uppskattade<br />
inslag på gårdar och i parker.<br />
80