29.08.2013 Views

STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

På 1990-talet fick trädgårds<strong>stad</strong>en<br />

och den traditionella gatan ett uppsving<br />

som förebilder i grupphusbyggandet.<br />

Trafiksepareringen övergavs<br />

delvis och gatan återfick sin funktion<br />

som offentligt <strong>stad</strong>srum kantat av<br />

entréfasader. (Husiegård)<br />

I början på 1990-talet byggdes<br />

Toarp, <strong>Malmö</strong>s enda ekoby. Bebyggelsen<br />

uppfördes längs en slingrande<br />

gata, där skydd för vinden och<br />

maximal solinstrålning var styrande<br />

för husens placering. Ekologiska<br />

utgångspunkter har resulterat i<br />

odlingslotter och en anläggning för<br />

omhändertagande av dag- och spillvatten.<br />

(Toarp)<br />

Trafik och gator<br />

De täta och låga grupphusområden som uppfördes på 1970- och 80-talen var trafikseparerade<br />

med gemensam parkering utanför varje bo<strong>stad</strong>sgrupp. De bilfria miljöerna – bo<strong>stad</strong>sgator,<br />

platsbildningar och gårdar – är intima, täta och småskaliga. Hårdgjorda ytor<br />

dominerar.<br />

I 1990-talets grupphusområden har trafiksepareringsprinciperna frångåtts och den traditionella<br />

gatan fått ett uppsving. Gatan fungerar som offentligt <strong>stad</strong>srum kantat av entréfasader<br />

och med blandad trafik. Trädplantering är vanligt förekommande i gaturummet.<br />

Trädgårdar och parker<br />

Den höga tätheten i grupphusområden från 1970- och 80-talen kunde å<strong>stad</strong>kommas på<br />

bekostnad av trädgårdar och bo<strong>stad</strong>snära grönytor. De gemensamma ytorna är minimalt<br />

tilltagna och den privata tomten har krympt till en liten uteplats, i allmänhet för liten<br />

för att rymma högre träd. Gårdar och platser är ofta välstuderade, men har inte kunnat<br />

utvecklas till de gröna oaser man kanske hoppades vid områdenas tillkomst. De trädlösa<br />

täta-låga miljöerna har fått en mycket urban prägel.<br />

Nytt på 80-talet var de ”naturlika planteringarna” som gjordes i framförallt de större<br />

parkerna. Bristen på naturmark nära <strong>stad</strong>en hade uppmärksammats och som kompensation<br />

för detta planterades skogspartier och anlades ängsmark på många håll i kommunen.<br />

Ofta gjordes planteringarna i befintliga parker i samband med upprustning och förnyelse.<br />

Ökade krav på fördröjning av dagvattenflöden från ny bebyggelse har lett till att öppen<br />

dagvattenhantering sedan 1990-talet blivit en viktig ingrediens i bo<strong>stad</strong>snära gröna områden.<br />

Inslag av dammar, våtmarker, bäckar och kanaler har ofta blivit fina och uppskattade<br />

inslag på gårdar och i parker.<br />

80

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!