STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TIDIGA GRUPPHUSOMRÅDEN (1930-50-TAL)<br />
I början av 1900-talet fördes radhuset fram som en boendeform som skulle ersätta hyreslägenheter<br />
i kasernlängor. Förhoppningen var att markbo<strong>stad</strong>en med odlingsmöjligheter<br />
skulle bli åtkomlig även för mindre bemedlade. Liksom många andra planerare insåg Erik<br />
Bülow Hübe, <strong>stad</strong>singenjör i <strong>Malmö</strong> 1921–1945, radhusets fördelar och propagerade på<br />
olika sätt för denna ytsnåla och praktiska bo<strong>stad</strong>sform. Men radhuset hade svårt att få fotfäste<br />
i Sverige. Drömmen om ett egnahem i form av ett eget fristående hus var stark och<br />
radhuset associerades till den lågt värderade statarlängan.<br />
Några tidiga radhus uppfördes i <strong>Malmö</strong> på 1930- och 40-talen, relativt långt från dåtidens<br />
<strong>stad</strong>skärna och i anslutning till de egnahemsområden som vuxit fram under 20-talet.<br />
I allmänhet var radhusen inordnade i en rutnätsplan med byggnadskropparna utmed<br />
gatan och långsmala trädgårdar vända mot varandra inne i kvarteren.<br />
Frilufts<strong>stad</strong>en blev ett genombrott för radhusbyggandet i kommunen. Området byggdes<br />
med inspiration från grannskapsrörelsen i USA och har sedan det stod färdigt 1948 betraktats<br />
som ett av landets främsta och intressantaste områden. Radhusen planerades som<br />
en del i en enhet med flerbo<strong>stad</strong>shus, skola, butiker, samlingslokaler, en större park och<br />
flera mindre gröningar. Frilufts<strong>stad</strong>en omfattar ett antal parallella radhuslängor ställda<br />
mot en slingrande gata. Nyskapande i området är öppenheten i kvarteren och den subtila<br />
gränsen mellan offentliga, halvprivata och privata ytor. Staket och avgränsande häckar<br />
saknas. I <strong>stad</strong>sdelen Riseberga, som planerades under 1950-talets första hälft, tillämpades<br />
grannskapstanken på ett större område med enbart småhus. Stadsplanen omfattar mindre<br />
grupper av radhus, kedjehus och friliggande villor samt centrum, skola och gemensam<br />
park.<br />
Arkitektur<br />
De tidiga grupphusområdenas arkitektur hade en regional förankring i material, färger<br />
och proportioner. Radhus, kedjehus och atriumhus byggdes ofta i traditionellt skånskt<br />
gult eller rött tegel, som eventuellt putsades.1930-talets radhus präglas av ett klassicistiskt,<br />
återhållsamt formspråk och fick stora likheter med den samtida egnahemsbebyggelsen. På<br />
1940- och 50-talen blev modernismens mer expressiva uttryck dominerande. En tydlig<br />
inspiration från danskt byggande kan skönjas i arkitekturen. Typiskt för rad- och kedjehus<br />
från den här tiden är förskjutningar i höjd- och sidled. Enplans atriumhus och vinkelhus<br />
75<br />
De tidiga radhusen var i allmänhet<br />
inordnade i en rutnätsplan med<br />
byggnadskropparna utmed gatan<br />
och långsmala trädgårdar vända mot<br />
varandra inne i kvarteren. Förgårdar<br />
framför huset var vanligt. (Johanneslust)<br />
Frilufts<strong>stad</strong>en byggdes i slutet på<br />
1940-talet och blev ett genombrott<br />
för radhusbyggandet i <strong>Malmö</strong>. Området<br />
präglas av en mindre strikt<br />
struktur med gavelställda hus mot<br />
slingrande gator. Nyskapande var<br />
öppenheten i kvarteren och den<br />
subtila gränsen mellan offentliga,<br />
halvprivata och privata ytor – staket<br />
och avgränsande häckar saknas.<br />
(Frilufts<strong>stad</strong>en)
Change language