STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Miljonprogrammets utemiljöer<br />
var rationellt planerade. Det som<br />
planterades skulle vara slitstarkt<br />
och lättskött. Utemiljöerna styrdes<br />
liksom trafiken av normer som<br />
reglerade innehåll och utformning.<br />
Öppenheten var viktig och ”gräsmatteparken”,<br />
med stora, öppna<br />
aktivitetsytor blev vanlig i <strong>Malmö</strong>.<br />
(Kastanjegården)<br />
Även trädgårdsidealet präglades av<br />
ledord som rationalitet och lättskötthet.<br />
Istället för frukt- och grönsaksodlingar<br />
anlades stora gräsmattor<br />
och påko<strong>stad</strong>e prydnadsodlingar.<br />
Barrväxtmodet blev snabbt populärt<br />
genom att växterna var lättskötta och<br />
vintergröna. (Jägersro)<br />
Oxie fick flera områden som präglades av tätt-lågt-tankarna. Den nya bebyggelsen blev<br />
mycket tät eftersom man ville hushålla med den goda jordbruksmarken och samtidigt få<br />
ett tillräckligt stort befolkningsunderlag för dagis, skolor och kommersiell service. Bebyggelsen<br />
planerades som mindre enheter om ca 30 bostäder grupperade kring en mindre<br />
kvartersgård eller lekplats och med gemensam parkering till varje bo<strong>stad</strong>sgrupp. Fortfarande<br />
var bo<strong>stad</strong>smiljöerna i stor utsträckning trafikseparerade med bilfria bo<strong>stad</strong>sgator.<br />
Utbyggnaden av täta-låga grupphusområden av den här typen fortsatte på 1980-talet<br />
med områden som Segevång i Kirseberg.<br />
På 1990-talet fick ”trädgårds<strong>stad</strong>en” och ”den svenska små<strong>stad</strong>en” renässans som förebilder<br />
i svenskt <strong>stad</strong>sbyggande. En enkel och lättöverskådlig gatustruktur med tydligt<br />
formade och välgestaltade offentliga rum, omsorgsfull markplanering, mycket grönska<br />
och möjligheter till odling förespråkades. Man började i större utsträckning blanda trafikslagen<br />
och lade stor vikt vid utformningen av gator och kvarter, med gatan som det<br />
offentliga rummet och kvarterets inre som det privata.<br />
Ett av de tydligaste och bäst genomförda malmöexemplen på områden med trädgårds<strong>stad</strong>en<br />
som utgångspunkt är Husie gård. Området är uppbyggt i tydliga kvarter som ligger<br />
vid en park. De putsade husen är placerade med entréerna utmed alléplanterade gator.<br />
Garage och gemensamma parkeringsenheter har samlats mellan husen, dolda med plank<br />
mot gatan. Små förrådshus finns på den gemensamma gröningen i kvarteren, där varje<br />
lägenhet har sin egen odlingslott.<br />
I början på 1990-talet byggdes Toarp, <strong>Malmö</strong>s enda ekoby. Bakom byggandet låg idéer<br />
om ett självförsörjande lokalsamhälle i ekologisk balans med stark social gemenskap.<br />
Bebyggelsen uppfördes längs en slingrande gata, där skydd för vinden och maximal solinstrålning<br />
var styrande för husens placering. Ekologiska utgångspunkter har också resulterat<br />
i odlingslotter och en anläggning för lokalt omhändertagande av dag- och spillvatten<br />
från bebyggelsen.<br />
Arkitektur<br />
Grupphusbebyggelsen blev under 1980- och 90-talen mer varierad och arkitekturen<br />
återfick en regional anknytning, vilket är synligt i hushöjder, taklutningar, proportioner,<br />
materialval, formspråk och färger. Den skånsk-danska arkitekturtraditionen har inspirerat<br />
till hus i 1 ½ till 2 plan med putsade fasader, ljus färgsättning, spröjsade fönster och<br />
branta takfall.<br />
78
Change language