STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

Slättlandskapet är ett storslaget och öppet åkerlandskap som sluttar svagt mot väster
och erbjuder långa utblickar mot Öresund. Kanske är det detta landskap man tydligast
förknippar med sydvästra Skåne – ett storskaligt och platt landskap med Sveriges bästa
åkermark!
På slätten är nästan all mark uppodlad. Produktionslandskapets rätvinkliga struktur, skapad
vid enskiftet på 1800-talet, präglar landskapet beträffande vägnät, fastighetsbildning
och bebyggelse. I det förindustriella åkerbruket var variationen i landskapet stor; ängar,
hagar och våtmarker var vanliga inslag. I jakten på högre avkastning har odlingshinder
tagits bort, våtmarker dikats ut och fält slagits samman.
VEGETATION, VATTEN OCH VÄGAR
De små naturmiljöer (småbiotoper) som ännu finns kvar i slättlandskapet har stora värden
såväl historiskt som biologiskt och estetiskt. Vegetation och vatten ökar den biologiska
mångfalden och förhöjer samtidigt upplevelsen av slätten; öppenheten tydliggörs i
kontrast till det slutna och landskapets djupverkan förstärks. De mindre enheterna bidrar
också till att bryta ned skalan och göra landskapet mer fattbart och varierat. Exempel på
småbiotoper som förekommer på slätten är träddungar, trädrader, alléer, trädgårdar, pilevallar,
vägkanter, diken, märgelgravar, dammar och gravhögar.
Pilevallar, alléer och trädridåer utgör karaktäristiska inslag i slättlandskapet. De följer den
rätvinkliga strukturen och har en identitetsskapande funktion på slätten. Pilevallarna
började planteras på 1600-talet då hade man avverkat så mycket träd att man startade
en pilplanteringskampanj i Skåne för att avhjälpa bränslebrist, jordflykt och blåsighet.
Pilarna planterades i ägo- och sockengränser som tidigare bara markerats med vallgärden
eller diken. På jordvallarna växte rader av pil upp. Därav namnet pilevall.
Planteringen av alléer gjordes ursprungligen för skönhet snarare än för nytta. På 1700-talet
blev det på modet i Skåne att förgylla infarten till sitt slott eller herrgård med en allé.
Till Malmös odlingslandskap kom alléerna sent eftersom slotts- och herrgårdsmiljöer
saknades. De första alléerna planterades på 1800-talet i samband med att de herrgårdslika
landerierna Katrinetorp och Petersborg uppfördes. Andra gårdar följde efter och idag förekommer
alléer även i anslutning till skiftesgårdar och andra anläggningar.
Ett viktigt inslag i slättlandskapet är bronsåldershögarna. Gravhögarna är betydelsefulla
ur vetenskaplig, pedagogisk och biologisk synvinkel. De utgör karaktäristiska landmärken
115
Pilevallar, alléer och trädridåer är
karaktäristiska inslag i slättlandskapet.
Dessa linjära element
följer och understryker den rätvinkliga
strukturen. (Ollebo)
Pilevallarna började planteras på
1600-talet. Man hade då avverkat
så mycket träd att man startade
en pilplanteringskampanj i Skåne
för att avhjälpa bränslebrist, jordflykt
och blåsighet. (Vintrie)