STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

GENERELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH STRATEGIER ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR Den öppna kvarterstadens grundläggande karaktärsdrag bevaras och utvecklas. Det öppna bebyggelsemönstret med de karaktäristiskt fritt liggande byggnaderna är viktiga för stadsbildens helhet. Ny bebyggelse och kompletteringar bör ske restriktivt så att stadsplaneintentionerna och boendekvaliteterna inte försämras. Eventuell ny bebyggelse bör inte läggas mot park, grönyta eller utsikt så att den stänger utblick för andra hus i omgivningen. Verksamheter i butikslokaler i fastigheternas bottenvåningar bör stimuleras eftersom de är betydelsefulla för bostadskvarterens och gaturummens liv och rörelse. BYGGNADER Bebyggelsens sammanhållna helhet bibehålls. Ny bebyggelse gestaltas med hänsyn till områdets skala och karaktär samt sammanhållning i materialkaraktär och taklandskap. Större kompletteringar i stadsbildssmässigt känsliga lägen undviks. Byggnaderna karaktäriseras av en- kelhet som gör detaljerna avgörande. Tidstypiska detaljer som fönster, entréer, balkonger och räcken bibehålls. SAMBAND/OFFENTLIGA RUM Det öppna sambandet mellan gaturum och bostadsgårdar bevaras. Eftersom det finns liten andel parkmark i den öppna kvarterstaden är det viktigt att bevara de grönytor som finns. Bostadsgårdarnas och förgårdsmarkens grönska har stor betydelse för gaturummets karaktär. Träd i gaturummet bevaras och nya träd kan med fördel planteras där utrymme finns. Om möjligt tillskapas nya allmänna stadsrum i form av små platsbildningar eller gröningar. ÖPPEN KVARTERSTAD 36
RÅD/VÄGLEDNING/REKOMMENDATIONER OFFENTLIGA RUM • Fridhemstorget är det enda torget i den öppna stadskaraktären. Vid upprustning är det angeläget att bevara torgets tids typiska karaktär. • Tidstypiska karaktärsdrag i parker och på bostadsgårdar bör bevaras och åter ställas vid underhåll, restaurering och ombyggnad föratt tydliggöra en helhet mellan hus och utemiljö. Växtmaterial, vegetationsstruktur, markmaterial och detaljer är viktiga för helheten. • Många bostadsgårdar i den öppna kvarterstaden har stor potential att ut vecklas och förbättras, bland annat ge nom att öka artvariationen på gårdarna och plantera stora träd. De öppna, grö- na gårdarna är dessutom viktiga för den öppna dagvattenhanteringen och främ jandet av biologisk kvalitet och mång fald. Det är viktigt att vattensystem och andra åtgärder an pasas till platsens utformning och skala. • Nya små byggnader till exempel miljö- hus och cykelskjul måste gestaltas och placeras omsorgsfullt för att inte förstö ra gårdens användbarhet och karaktär. Tilägg bör ske restriktivt. * Skolgårdarna är viktiga komplement till bostadsgårdar och parker, och utgör dessutom den dagliga utemiljön för skolbarnen. Tyvärr är en del skolgårdar 37 torftiga både till innehåll och gestalt ning. Skolgårdarna bör utvecklas till gröna oaser och möjliga mötesplatser för barnens och de boendes dagliga utevistelse och rekreation. BYGGNADER • Kulören var ursprungligen en av de viktiga delarna i det arkitektoniska uttrycket. De putsade fasaderna bör vara slätputsade eftersom den släta ytan är en del av byggnadernas lätta arkitektur. En knottrig yta förstör det lätta uttrycket samt bidrar till att fasaden smutsas fortare och ojämnare. • Gulrött tegel, gulröd puts och varmt gula balkonger bör undvikas i områden som domineras av gul tegelbebyggelse eftersom dessa genom färgpåverkan (induktion) ger en negativ upplevelse av områdenas karaktäristiska gula tegel. (Se Färgprogram för Malmö.) • Balkongerna dominerar den öppna kvarterstadens arkitektur och bidrar till bebyggelsens typiska karaktär. Behåll de öppna balkongerna med de smäckra fronterna och räckena i störs- ta möjliga mån. Även till synes små för ändringar kan vara tillräckliga för att det tidstypiska uttrycket ska gå förlo rat. Om balkongerna behöver bytas bör originalen i så stor utsträckning som möjligt efterliknas. Inglasningar av balkonger och solpaneler är ofta svåra att infoga i denna miljö. Behåll balkongernas originalkulör då den oftast är medvetet framtagen för att förstärka lystern i teglets eller puts ens kulör. Kulörvalet påverkar hela gatubilden. • Fönstren är en viktig del av byggna- dens arkitektur och ligger ofta i liv med fasaderna och är därmed extra exponerade. Försök in det längsta att bevara och renovera originalfönstren – virkeskvalitet och glaskvalitet är ofta mycket hög. • Även fönstrens originalkulörer är nog grant framtagna för att ge rätt lyster åt den övriga fasaden. Viss färgsätt- ning kan få fasaden att framstå som smutsig. (Se Färgprogram för Malmö.) • Platta tak kan förses med takgrönska, men de tegeltak som finns bör bevaras. • I stadsbildsmässigt känsliga lägen bör takkupor i flacka takfall undvikas. ÖPPEN KVARTERSTAD
Page 1 and 2: STADENS STRUKTUR handlingsprogram f
Page 3 and 4: Att intresset för arkitektur- och
Page 5 and 6: 2. STADENS STRUKTUR Kulturhistorisk
Page 7 and 8: SLUTEN KVAR TERST AD Ö PPEN KVAR T
Page 9: 9 Adelgatan SLUTEN KVARTERSTAD
Page 12 and 13: Stortorget fick sitt nuvarande utse
Page 14 and 15: Betydelsen av att Malmö ligger som
Page 16 and 17: Lilla Torg Västergatan Från den d
Page 18 and 19: Södra Förstadsgatan Under 1800-ta
Page 20 and 21: Södra Promenaden Valhallapalatset,
Page 22 and 23: Fersens väg Kockumsgatan I Malmö
Page 24 and 25: Under 1900-talets sista decennier b
Page 26 and 27: RÅD/VÄGLEDNING/REKOMMENDATIONER S
Page 28 and 29: ERST AD 28
Page 31 and 32: ÖPPEN KVARTERSTAD Under 1920-talet
Page 33 and 34: TORG Den öppna kvartersstaden väx
Page 35: ”Det ändamålsenliga är det sk
Page 41 and 42: GRANNSKAPSENHETER Under tiden efter
Page 43 and 44: TORG I Malmö finns typiska torg ti
Page 45 and 46: Under 1940-talet kom en reaktion mo
Page 47 and 48: 47 RÅD/VÄGLEDNING/REKOMMENDATIONE
Page 49: STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN Apelgå
Page 52 and 53: Till bostadsområdena hör i de fle
Page 54 and 55: Grönytorna blev under miljonprogra
Page 56 and 57: Ett stort antal av byggnaderna i de
Page 58 and 59: GENERELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH S
Page 60 and 61: LIG BEBYGGELSE 60
Page 63 and 64: SMÅSKALIG BEBYGGELSE Småskalig be
Page 65 and 66: BEBYGGELSE LÄNGS TILLFARTSVÄGARNA
Page 67 and 68: VILLABEBYGGELSE SEKELSKIFTETS VILLA
Page 69 and 70: De borgerliga villorna i Fridhem fi
Page 71 and 72: Vid sidan om de välordnade egnahem
Page 73 and 74: populär och fick ofta en arkitekto
Page 75 and 76: TIDIGA GRUPPHUSOMRÅDEN (1930-50-TA
Page 77 and 78: MILJONPROGRAM (1965-1975) Perioden
Page 79 and 80: Utemiljö Planeringen av miljonprog
Page 81 and 82: EXEMPEL PÅ SMÅSKALIGA OMRÅDEN TR
Page 83: RÅD/VÄGLEDNING/ REKOMMENDATIONER
Page 87 and 88:
INSTITUTIONER Under 1800-talet väx
Page 89 and 90:
och verksamheter bildar byggnaderna
Page 91 and 92:
RÅD/VÄGLEDNING/REKOMMENDATIONER
Page 93:
93 Industrihamnen VERKSAMHETSOMRÅD
Page 96 and 97:
Limhamn Inre Hamnen Västra Hamnen
Page 98 and 99:
Kvarterstrukturen i Sorgenfri spegl
Page 100 and 101:
Storskaligheten i industriområdena
Page 102 and 103:
GR Ö NA RUM 102
Page 104 and 105:
104
Page 106 and 107:
Några av stadsparkerna, Beijers pa
Page 108 and 109:
GENERELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH S
Page 110 and 111:
LANDSKAP KUSTLANDSKAP SLÄTTLANDSKA
Page 112 and 113:
112
Page 114 and 115:
Produktionslandskapets rätvinkliga
Page 116 and 117:
Tygelsjöstigen går på diagonalen
Page 118 and 119:
Strandängarna består till störst
Page 120 and 121:
Bebyggelsen i Klagshamn är ett typ
Page 122 and 123:
Alléer, pilevallar och vägar unde
Page 124 and 125:
GENERELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH S
Page 126 and 127:
1500-1910 1910-1930 1930-1950 GATUS
Page 128 and 129:
1950-2000 2000- INRE RINGVÄGEN 36
Page 130 and 131:
130
Page 132:
Malmö stad 132
show all

STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?