STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
STADENS STRUKTUR HANDLINGSPROGRAM - Malmö stad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BEBYGGELSE LÄNGS TILLFARTSVÄGARNA<br />
Utanför <strong>Malmö</strong>s <strong>stad</strong>skärna, det vill säga utanför de nuvarande kanalerna, uppträdde<br />
tidigt en oreglerad bebyggelse kring <strong>stad</strong>ens tillfartsvägar. Redan under 1400-talet<br />
omnämns sådan bebyggelse söder och öster om <strong>stad</strong>en, troligen längs Södra och Östra<br />
För<strong>stad</strong>sgatan. Av 1600-talets kartmaterial går det att få ett begrepp om bebyggelsens omfattning<br />
och dess karaktär längs dessa tillfartsstråk. Ofta rör det sig om mindre värdshus,<br />
smedjor och vagnmakerier, men också om enklare bostäder för lantarbetare som hade sin<br />
huvudsakliga sysselsättning på <strong>stad</strong>ens jordar.<br />
Hus som uppfördes utmed tillfartsvägarna kom att skilja sig från <strong>stad</strong>ens byggnader.<br />
Utanför kanalerna var det lantliga byggnadsidealet förhärskande. Låga, långa längor uppförda<br />
i korsvirke med lerklining i fyllningarna var här betydligt vanligare än i <strong>stad</strong>ens hus,<br />
där motsvarande byggnadsmaterial var rödbränt tegel. I tillfartsbebyggelsen var enplanshusen<br />
standard och då ingen byggnads<strong>stad</strong>ga fanns var taktäckningen halm eller vass. Det<br />
senare var förbjudet i <strong>stad</strong>skärnan. Längs Södra För<strong>stad</strong>sgatan och vid Lundavägen finns<br />
spår av denna äldsta tillfartsbebyggelse.<br />
MUNICIPALSAMHÄLLEN OCH ANDRA HUSSAMLINGAR UTANFÖR<br />
STADSKROPPEN<br />
Under och strax efter 1800-talets mitt tillkom ett antal mindre hussamlingar, ofta längs<br />
järnvägsspåren eller alldeles utanför <strong>stad</strong>ens gränser, där inga restriktioner för bebyggelsen<br />
inledningsvis fanns. I vissa fall utvecklades dessa småhusområden till regelrätta municipalsamhällen.<br />
Med municipalsamhällen menas en <strong>stad</strong>sliknande struktur utanför det<br />
egentliga <strong>stad</strong>sområdet och där Kungliga Maj:t föreskrev att någon eller några av de dåvarande<br />
<strong>stad</strong>s<strong>stad</strong>gorna skulle tillämpas.<br />
I mindre samhällsbildningar utanför <strong>stad</strong>en bodde arbetare, hantverkare och lägre tjänstemän<br />
tillsammans med exempelvis slaktare. Kontrollen av livsmedel blev under 1800-talets<br />
andra hälft stark reglerad innanför <strong>stad</strong>ens gränser, vilket ledde till extra omkostnader<br />
för handelsidkarna. Därför var det fördelaktigt för dessa att inrätta sig i grannsocknarna,<br />
precis utanför <strong>stad</strong>sgränsen. Där var kontrollen obefintlig, varför man kunde hålla lägre<br />
priser på livsmedel, främst slakteriprodukter.<br />
Byggnaderna i dessa hussamlingar utanför <strong>stad</strong>sgränsen kom att följa två olika linjer. Den<br />
65<br />
Den oreglerade bebyggelsen följde<br />
antingen landsbygdens byggnadstraditioner<br />
med låga längor i korsvirke<br />
och taktäckning av halm eller<br />
vass eller <strong>stad</strong>ens traditioner med<br />
byggnader i en till två våningar, rött<br />
eller gult tegel, och tak av plåt eller<br />
papp. (Sorgenfri)<br />
Gatorna är vanligen smala och hu-<br />
sen ligger med sidofasaden mot<br />
gatan. Det är vanligt med en liten<br />
förträdgård mellan hus och gata.<br />
Trädgårdarna bakom husen är<br />
små och gårdarna upptas av nyttobyggnader.<br />
(Sofielund)
Change language