Räddning vid trafikolycka - personbil - Myndigheten för ...

106
personen eventuellt i framstupa sidoläge för att säkra
luftvägen, och med uppdragna knän för att avlasta bukmusklerna.
Stoppa synliga blödningar och gör täta kontroller
av pulsen. Om blodtrycket faller är det ett sent
tecken. Tillgodose syrgasbehovet och överväg om den
skadade behöver dropp.
D = Medvetandegraden sjunker i takt med att blödningen
orsakar syrebrist. En orolig och aggressiv person på en
skadeplats ska bedömas ha syrebrist tills motsatsen är
bevisad. En medvetslös person placeras i stabilt sidoläge
med fötterna högt. Känseln och rörelseförmågan
ska undersökas om det finns tid till det, exempelvis i
väntan på ambulans och om personens tillstånd medger
detta.
E = Gör en helkroppsundersökning för att upptäcka ytterligare
skador och skydda mot den omgivande miljön.
Förhindra att den skadade kyls ner med hjälp av filtar
och eventuellt en mössa. Ta ställning till om skadorna
behöver fixeras, förbindas eller liknande. Gör fortsatta
kontroller och ordna kontinuerlig övervakning.
En person som visar tecken på en bukskada ska ha hög prioritet
i omhändertagandet och vid avtransporten eftersom
bukskador är den näst vanligaste orsaken till traumadöd.
Det säkraste tecknet på blödning i buken är chock. Åtgärda
syrgasbristen på ett tidigt stadium, och misstänk inre skador.
Ordna en snabb avtransport för operation eller vård.
Val av losstagningsmetod
Losstagningen följer ett flödesschema. Vid framkomsten
går räddningsledaren, sjukvårdare och säkerhetsmannen
(med skum- eller pulversläckare) runt fordonet och bildar
sig en uppfattning om skadorna på människor och fordon
samt om riskerna med fordonet/fordonen. I detta skede
måste beslut fattas om fordonet behöver flyttas för att man
ska komma åt att arbeta.
Sjukvårdare/losstagare tar med sig sjukvårdsutrustningen,
ser till att sjukvården får tillträde så att de skadades
andningsvägar kan säkras och provar att öppna dörrarna.