Räddning vid trafikolycka - personbil - Myndigheten för ...

More documents

Recommendations

Info

Bryt strömmen För att kunna genomföra en så bra räddningsaktion som möjligt måste räddningspersonalen känna till både hur bilarnas säkerhetssystem fungerar och hur de avaktiveras. När det gäller trafikolyckor är det viktigt att strömmen från batteriet bryts så snabbt som möjligt eftersom det minskar risken för brand och risken för att någon säkerhetsanordning ska utlösas på grund av en kortslutning. Kommer man inte åt att bryta strömmen vid batteriet ska man i stället slå av tändningen. Klipp dock inte av kablarna utan lossa kabelskorna. Det kan nämligen hända att man senare behöver ström för att köra ner rutor eller flytta en eldriven stol för att underlätta losstagningen av skadade personer. Då är det bra att kunna koppla på strömmen på ett lätt sätt. Börja alltid med minuskabeln. Om man börjar med pluskabeln kan man få en kortslutning om verktyget kommer i kontakt med plåten i karossen, och då finns en stor risk för gnistor. Den risken finns inte om man lossar minuskabeln först. I vissa fall är det svårt att bryta strömmen på grund av fordonets läge eller batteriets placering. Lägg då inte för mycket tid på detta utan vrid av strömmen med nyckeln eller knappen, och arbeta säkert utifrån dessa förutsättningar. Självutlösande batterifrånkoppling Vissa biltyper har en funktion som lösgör batterikabeln från batteriet vid en olycka. Detta görs med hjälp av en liten krutladdning. En del av strömförsörjningen finns dock kvar så att viss säkerhetsutrustning fortfarande fungerar. Krutladdning Självutlösande batterifrånkoppling. 21
Exempel på förar-, pass a gerar- och sidokrockkudde i Saab. 22 Bältesförsträckare För att eliminera slack i bilbältet har moderna bilar bältesförsträckare som gör att säkerhetsbältena dras åt omkring de åkande vid en krock. Det finns dels mekaniska bältesförsträckare som fungerar med hjälp av en stark fjäder, dels pyrotekniska som drar åt bältet omkring den åkande vid en kollision. De pyrotekniska bältesförsträckarna är numera vanligast. Äldre bältesförsträckare kan göra att bältet är hårt åtdraget omkring den skadade efter en krock. Nyare modeller släpper trycket på den skadade efter aktivering. Om bältesförsträckaren inte har aktiverats bör man undvika att göra åverkan på den för att undvika vådautlösning. Krockkuddar (airbag) Många fordon på våra vägar, särskilt av årsmodell 1990 och senare, är utrustade med krockkuddar. Det finns krockkudde för förarplatsen, frontal krockkudde för passagerare, sidogardiner och sidokrockkuddar. De senare kan sitta i stolsidan, men också på andra platser i bilen. Vanliga volymer är 60 liter på förarsidan och 150 liter på passagerarsidan. Sidokuddar och sidogardiner har en volym på ca 12 liter. Ytterligare krockkuddeapplikationer är under utveckling. Dessutom finns det numera krockkuddar på andra ställen i bilen, t.ex. vid knäna, vid pedalerna och vid bältet. Förutom person-, distributions- och skåpbilar, brukar även lastbilar av senare årsmodeller vara utrustade med krockkuddar.
Page 1 and 2: Red. Dan Wargclou Räddning vid tra
Page 3 and 4: Räddning vid trafikolycka - person
Page 5 and 6: 4 Collision Warning med autobroms .
Page 7 and 8: 6 6. Klipp stolparna ..............
Page 10 and 11: Inledning Varje år inträffar ca 7
Page 12 and 13: Bokens disposition Denna bok kom ut
Page 14 and 15: 1. Säkerhetssystem Den teknikutvec
Page 16 and 17: Klippförsök i B-stolpe förstärk
Page 18 and 19: Uppgifterna om hur proven går till
Page 20 and 21: Barns säkerhet Sedan 2003 testar E
Page 24 and 25: Så fungerar en krockkudde Sensorer
Page 26 and 27: skydd innanför sidorutorna) fylls
Page 28 and 29: Medicinska effekter av krockkuddar
Page 30 and 31: Det som hände var att spridarens e
Page 32 and 33: Kan man räkna med att alla krockku
Page 34 and 35: Roll-over protection systems För c
Page 36 and 37: Tvåstegskrockkuddar Vid en frontal
Page 38 and 39: Volvo On Call Trygghets- och vägas
Page 40 and 41: 2. Olika drivmedel I detta kapitel
Page 42 and 43: Ofta har bilarna också en serviceb
Page 44 and 45: Batteritekniker Blysyrabatterier Be
Page 46 and 47: Litiumjonbatterier Det finns många
Page 48 and 49: Brand i batteripacken Vatten är de
Page 50 and 51: Gasfordon Av de gasfordon som i dag
Page 52 and 53: Gassystem i metangasdrivna fordon I
Page 54 and 55: Vid en krock kan magnetventilen på
Page 56 and 57: Brand Vid en brand ska du tänka p
Page 58 and 59: Hur mycket besvärligare är det at
Page 60: När det gäller miljöaspekterna a
Page 63 and 64: Vajersystem Gunnebo. Vajersystem Al
Page 65 and 66: Fyra personer (A, B, C, D) lyfter a
Page 67 and 68: 66 Olika typer av stålbalksräcken
Page 70 and 71: 4. Utrustning Vid arbetet med att t
Page 72 and 73:
En spridares spridarkraft ligger ru
Page 74 and 75:
Fördelen med bärbara pumpar är a
Page 76 and 77:
universalt enslangssystem som kan a
Page 78 and 79:
Räddningspersonal bör också ha f
Page 80 and 81:
Rödmarkeringar på ritningarna vis
Page 82 and 83:
5. Organisation på skadeplats I de
Page 84 and 85:
MSB har här valt att lyfta fram
Page 86 and 87:
Vägmärkestält 4 stycken vägmär
Page 88 and 89:
Exempel ur handboken på avspärrni
Page 90 and 91:
Skadeplatszon Skadeplatszon Hel avs
Page 92 and 93:
Räddningsfordonen ställs upp i de
Page 94 and 95:
Säkerhetsman Säkerhetsmannen (vä
Page 96 and 97:
A Framkomst: Omedelbara åtgärder:
Page 98 and 99:
• Tillsammans med medicinskt ansv
Page 100 and 101:
Trafikinformation, trafikstyrning o
Page 102 and 103:
6. Losstagning Det är viktigt att
Page 104 and 105:
• Kan den skadades huvud ha slagi
Page 106 and 107:
• påverkad medvetandegrad, dvs.
Page 108 and 109:
Verktygsmannen lägger ut slang med
Page 110 and 111:
Slå ifrån tändningen och koppla
Page 112 and 113:
tagningsmetod kan man dela in de sk
Page 114 and 115:
och sedan koppla på strömmen igen
Page 116 and 117:
5. Skär av säkerhetsbältet Skär
Page 118 and 119:
7. Såga framrutan Såga framrutan
Page 120 and 121:
10. Lyft ut den skadade När den sk
Page 122 and 123:
D. Kritiskt skadad men inte fastkl
Page 124 and 125:
I vissa situationer måste man hitt
Page 126 and 127:
(Klipp eventuellt ett snitt i neder
Page 128 and 129:
Lyft ut den skadade När den skadad
Page 130 and 131:
Styrkeledarens beslut styrs av bed
Page 132 and 133:
Kätting nr 2 snurras 2 varv runt A
Page 134 and 135:
Det är också bra att få upp dör
Page 136 and 137:
Före utlyftet kan chauffören unde
Page 138 and 139:
Lyft försiktigt med spridaren. Dem
Page 140 and 141:
Kryp in i bilen och ta hand om den
Page 142 and 143:
6. Klipp stolparna Bryt loss inredn
Page 144 and 145:
9. Vik ner taket Vik ned taket. Var
Page 146 and 147:
Sammanfattning losstagning bil på
Page 148 and 149:
Om man använder en cylinder kan de
Page 150 and 151:
För in Rescueboarden under den ska
Page 152 and 153:
F. Avliden person Även personer so
Page 154 and 155:
7. Åtgärder efter insats Varje br
Page 156 and 157:
Uppföljning och utvärdering Enlig
Page 158 and 159:
Genomförande av en djupstudie Att
Page 160 and 161:
Men djupstudierna ger inte bara fö
Page 162 and 163:
Mikael Ström Falköping-Tidaholms
Page 164 and 165:
163
show all

Räddning vid trafikolycka - personbil - Myndigheten för ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?