Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
InLednIng: ProCeSSer oCh PerSPekTIv<br />
16<br />
Ursprunget <strong>till</strong> det statliga utvecklingssamarbetet<br />
De ekonomiska resurserna <strong>till</strong> projekten kom främst från<br />
svenska staten <strong>och</strong> dess organ för internationellt utvecklingssamarbete,<br />
<strong>Sida</strong>, som grundades 1965. Initiativtagarna <strong>till</strong><br />
<strong>Sida</strong>s föregångare NIB (Nämnden för Internationellt Bistånd)<br />
var främst de kyrkor som bedrev mission i Afrika <strong>och</strong> Asien<br />
samt den kooperativa rörelsen. Deras deras drivkraft var i<br />
början humanitärt med få politiska motiv <strong>och</strong> med låga ambitioner<br />
att påverka utvecklingen i länderna. I biståndets begynnelse<br />
byggdes sjukhus <strong>och</strong> kliniker som drevs av svenska<br />
biståndsarbetare.<br />
Den globala kontexten på 1960-talet banade väg för ett<br />
bistånd av permanent karaktär, organiserat <strong>och</strong> finansierat<br />
med statliga medel. En viktig händelse var avkoloniseringsprocessen<br />
i Afrika, som resulterade i en ökning av antalet<br />
medlemsländer i FN. I Generalförsamlingen inleddes diskussionen<br />
om nya frågor såsom ekonomisk <strong>och</strong> social ojämlikhet<br />
<strong>och</strong> klyftan mellan de ”utvecklade länderna” <strong>och</strong> de ”underutvecklade”.<br />
Gradvis började FN:s olika organ stödja utvecklingssamarbetet,<br />
ofta genom tekniskt bistånd, vilket ofta<br />
bestod av <strong>till</strong>handhållande av experter.<br />
I Sverige användes inte heller termer som ”stöd för demokratin”<br />
eller ”försvar av mänskliga rättigheter.” De begrepp<br />
som användes var ”hjälp <strong>till</strong> underutvecklade länder” <strong>och</strong><br />
”tekniskt bistånd”. Motiven var en blandning av moraliskt<br />
ansvar <strong>och</strong> säkerhetspolitiskt egenintresse: Eftersom Sverige<br />
är ett litet land, ansåg svenska politiker att det var viktigt att<br />
stärka FN <strong>och</strong> många menade att organisationen skulle kunna<br />
fungera som en motvikt <strong>till</strong> det kalla krigets stormakter, USA<br />
<strong>och</strong> Sovjetunionen.<br />
Det fanns andra händelser som radikaliserade den svenska<br />
utrikespolitiken: den kubanska revolutionen som bröt USA:s<br />
herravälde i Latinamerika, Vietnamkriget, den allt intensivare<br />
kampen mot den rasistiska regimen i Sydafrika <strong>och</strong> diktaturerna<br />
i Spanien, Portugal <strong>och</strong> senare i Grekland. Utvecklingssamarbetet<br />
började bli ett verktyg för Sveriges utrikespolitik<br />
med allt tydligare politiska motiv. Många gånger sammanföll<br />
regeringens intressen med dem hos de folkliga rörelserna i<br />
tredje världen.
Change language