Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UTveCkLIngSSAMArBeTe För MänSkLIgA räTTIgheTer • kampen för <strong>sanning</strong>, <strong>rättvisa</strong> <strong>och</strong> <strong>gottgörelse</strong><br />
Tidpunkten för <strong>till</strong>komsten var mycket läglig, eftersom<br />
MR-ombudsmannen på kort tid lyckades nå en ledande ställning<br />
i landets politiska <strong>och</strong> sociala liv. Utvecklingssamarbetet<br />
under denna etapp var avgörande, eftersom stödet främjade<br />
demokratiska relationer, både genom ekonomiskt stöd för<br />
inrättandet av myndigheten, <strong>och</strong> genom det politiska stöd som<br />
möjliggjorde att MR-ombudsmannen fanns nära befolkningen<br />
<strong>och</strong> tog emot klagomål från vanliga medborgare.<br />
I detta läge blev det nödvändigt med en institution av denna<br />
typ, speciellt eftersom regeringen tre år tidigare godkänt<br />
grund lagen med mandatet att inrätta myndigheten.<br />
Dock hade presidenten vägrat <strong>och</strong> undvikit att formellt godkänna<br />
dess bildande.<br />
Ombudsmannen fick från början ekonomiskt stöd genom<br />
det svenska utvecklingssamarbetet, både <strong>till</strong> det institutionella<br />
arbetet <strong>och</strong> <strong>till</strong> enskilda projekt (totalt 11). Projekten stödde de<br />
människor som drabbats av våldet, genom att skydda dem,<br />
försvara deras rättigheter samt motverka våldets konsekvenser.<br />
<strong>Stöd</strong> gavs också <strong>till</strong> den särskilda benådningskommissionen<br />
under åren 1998–2000, <strong>och</strong> <strong>till</strong> åtgärder för valbevakning.<br />
Ett av de mest slående resultaten av benådningskommissionens<br />
arbete (Lag 26655) var 433 frikännanden <strong>och</strong> 50<br />
benådningar. Denna uppgift sammanföll i sin första fas<br />
(1996–1999) med inledningen av Alberto Fujimoris andra<br />
regeringperiod, han omvaldes 1995. MR-ombudsmannen<br />
gjorde tidigt anspråk på att klargöra vad som hänt tusentals<br />
tvångsförsvunna personer. Sedan åtskilliga år <strong>till</strong>ämpade<br />
regeringen en strategi för ”lågintensiv krigsföring”, som ledde<br />
<strong>till</strong> många gripanden. Domstolarna inledde också rättegångar<br />
med så kallade ”ansiktslösa domare” (det vill säga anonyma)<br />
mot förmodade terrorister. Det uppdrag som benådningskommissionen<br />
28 fick var att studera 2 998 fall där fångarna förmodades<br />
vara oskyldiga.<br />
Just på grund av detta arbete åtnjöt MR-ombudsmannen<br />
stor legitimitet i det civila samhället. Förtroendet blev ännu<br />
större när Peru återinträdde i det interamerikanska systemet<br />
för mänskliga rättigheter, <strong>och</strong> ombudsmannen år 2001 uttalade<br />
sig angående amnestilagarna Nr 26479 <strong>och</strong> Nr 26492.<br />
Man hävdade att dessa lagar ”inte passade in i de parametrar<br />
som motsvarar en konstitutionell <strong>och</strong> demokratisk rättsstat”<br />
<strong>och</strong> att ”... de hindrade utredning, åtal <strong>och</strong> straff för allvarliga<br />
28 Benådningskommisionen bestod av personligheter som Jorge Santisteban de Noriega<br />
(senare den förste MR-ombudsmannen), den katolske prästen Fader Lanssier, utsedd av<br />
republikens president, <strong>och</strong> en grupp advokater.<br />
MROMBUDSMANNEN<br />
NÅR UT TILL OMRÅDEN<br />
DäR MyNDIGHETER<br />
INTE ALLTID äR<br />
REPRESENTERADE.<br />
65