Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Stöd till sanning, rättvisa och gottgörelse - Sida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
InLednIng: ProCeSSer oCh PerSPekTIv<br />
22<br />
Stärkande av det civila samhället<br />
som biståndspolicy<br />
Under 1970- <strong>och</strong> 1980-talen var det svenska utvecklingssamarbetet<br />
med Peru inte särskilt uppmärksammat<br />
i den svenska regeringen. Detta var logiskt,<br />
eftersom <strong>Sida</strong> inte avsatt några medel för Peru i<br />
budgeten för Latinamerika. Det ägde rum först 1992.<br />
Den svenska ambassaden i Lima deltog inte i utvecklingssamarbetet,<br />
eftersom det – åtminstone i teorin – administrerades<br />
av svenska enskilda organisationer. Ambassaden fullgjorde<br />
sina traditionella uppgifter, såsom Sverigefrämjande verksamhet,<br />
skriva rapporter om den politiska situationen <strong>och</strong> en<br />
gång om året utarbeta en sammanfattning av situationen för<br />
de mänskliga rättigheterna i landet. MR-rapporterna var inte<br />
offentliga <strong>och</strong> lästes bara av ett par personer i Stockholm 5 .<br />
Ambassaden hade aldrig någon <strong>Sida</strong>personal.<br />
År 1994 beslutade Utrikesdepartementet att <strong>Sida</strong> för första<br />
gången skulle göra en allmän översyn av samarbetet med Peru<br />
<strong>och</strong> Colombia med motiveringen att ”fredsprocesserna i dessa<br />
länder har nått en nivå som gör det nödvändigt att se över<br />
utvecklingssamarbetet” 6 . Översynen publicerades 1996 <strong>och</strong><br />
syftade <strong>till</strong> att föreslå ”en ny inriktning av utvecklingssamarbetet<br />
<strong>och</strong> att lägga grunden för en ny strategi i Syd amerika.”<br />
Gemensam problematik i Peru <strong>och</strong> Colombia<br />
<strong>Sida</strong> analyserade den politiska <strong>och</strong> sociala kontexten <strong>och</strong><br />
drog slutsatsen att Colombia <strong>och</strong> Peru hade en gemensam<br />
problematik:<br />
”En stor del av befolkningen lever i fattigdom trots den ekonomiska<br />
<strong>till</strong>växten. Klyftorna i samhället är stora, <strong>och</strong> orättvisorna<br />
drabbar de fattigaste. Fattigdom är ett av de allvarligaste<br />
hoten mot freden. Väpnade konflikter leder <strong>till</strong> mer våld.<br />
Samhällets institutioner, som bör vara demokratins pelare, är<br />
bräckliga, <strong>och</strong> korruptionen breder ut sig. Det finns inga politiska<br />
partier <strong>och</strong> den centrala makten är koncentrerad.<br />
Personer som gjort sig skyldiga <strong>till</strong> brott mot mänskliga rättigheter<br />
åtalas inte. Straffriheten är utbredd. Brottsligheten följer<br />
i de politiska konflikternas fotspår. De samhälleliga värdena<br />
5 2004 tog regeringen beslutet att de årliga MR-rapporter som utarbetas av ambassader<br />
<strong>och</strong> diplomatisk personal i fortsättningen skulle vara offentliga.<br />
6 <strong>Sida</strong> noterar UD:s citat <strong>och</strong> korrigerar departementet med följande fras: ”I nuläget är det<br />
missledande att tala om fredsprocesser eftersom de för närvarande inte existerar.”