Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

More documents

Recommendations

Info

”troligt”, att även den bästa handskriften ursprungligen har haft en form av namnet Svithiudh. Denna namnform har dock varit förvanskad, och därför har krönikans avskrivare ersatt den förvanskade namnformen av Svitjod med orden ”Väsmanna lande”. 13) Detta är ett rent antagande. Man kan lika gärna tänka sig, att ”Väsmanna lande” har följt med från en av de handskrifter, som skrevs då krönikan var ny. Var och en, som sitter och skriver av sina egna texter, vet att man hela tiden ändrar och förbättrar. Krönikans författare måste inte nödvändigtvis ha haft den målsättningen, att alla handskrifter av krönikan skulle vara i alla avseenden lika. Namnet Svitjod förekommer även på andra ställen i Erikskrönikan, och det framgår då, att Svealandskapen åsyftas. (Hela riket kallas i denna källa för Sverike.) Det heter att kung Valdemar och Magnus ladulås delade riket. Magnus fick ”Svitjod och Uppsala”, medan Valdemar fick det som var ”utan skog” (utanför skogen, det vill säga söder om Tiveden och Kolmården). Från Bjälbo i Östergötland red hertigarna Erik och Valdemar ”upp i Svitjod” (upp till Svitjod), till Hundhammar i Södermanland. 14) Erikskrönikan är mycket tydlig. Hervadsbro har legat i Västmanland och i Svitjod, det vill säga i Svealandskapen. Annalernas namnformer överensstämmer nära med Erikskrönikans. Viktiga källor är även Sveriges medeltidsannaler. De har avslutats tidigast under det sista år, som är med i dessa krönikor, men då de bygger på äldre källor och ofta har förts i löpande följd som ett slags dagböcker, är deras värde i allmänhet större än avslutningsåret skulle låta förmoda. Deras kortfattade upplysningar lyder som följer, översatta från latin: ”1251…halshöggos Filip och Knut, söner till fru Katarina, som var dotter till konung Erik II.” (Annalerna för åren 1208-1288) ”1252. Man kämpade vid Herwalza, och herrarna Knut, son till Magnus Broka, Filip Petersson och Filip, Holmgers broder, dödades.” (Annaler för åren 1160-1320) ”År 1251 kröntes Valdemar, Sveriges konung, i Linköpings kyrka. Samma år dödades de framstående ädlingarna Knut Magnusson och Filip Knutsson liksom Filip Petersson jämte många tyskar. Den ovannämnde Knut var för övrigt son till fru Katarina, dotter till konung Erik II.” (Annalerna för åren 826-1415) ”År 1252. Filip och Knut dödades.” ”År 1262. Ett slag utkämpades vid Haerwatzbro.” (Annalerna för åren 916- 1430) ”1252…slaget vid Haerwaezaa.” (Annalerna för åren 266-1430.) 15) Samma intresseinriktning, som vi fann i Erikskrönikan, är tydlig även i annalerna. I två fall nämns enbart avrättningarna utan att slaget ens antyds, och endast i ett fall nämns enbart slaget. Fyra av de fem annalerna nämner alltså 10
avrättningarna. Tre av fem nämner slaget. Det är tydligt att även för annalernas författare har avrättningarna varit den stora och uppseendeväckande nyheten. Intressanta är namnformerna: Herwalza, Haerwatzbro och Haerwaezaa. Vi har alltså tre belägg för att första leden i ortnamnet är Här- och ingalunda något annat. Andra leden uppvisar oregelbundenheter. Med ledning av namnets andra skrivningar måste –walz- vara ett –watz- med uteglömt tvärstreck på t. 16) I fråga om –waez- är att märka, att bokstaven z användes efter ld, nd, nn, ll, rd, gd och t. Ofta står z för ds eller ts (särskilt eftervokaliskt). 17) Det är alltså tydligt att –z- här står för ds eller ts. Efterleden är i två fall ordet å och i ett fall ordet bro. Annalerna ger oss alltså tre namnformer, som uppvisar god överensstämmelse med Erikskrönikan. Samtidigt finns stavningsskillnader, i två fall dessutom en annan efterled, de olika källorna emellan, vilket gör att man inte har anledning att tänka på beroende dem emellan. (Även andra skillnader finns som synes.) Ett beroende mellan några källor kan inte uteslutas, men bevis och sannolikhetsskäl saknas i dessa fall. Isländska annaler nämner endast att ungherrar dräptes i Svitjod Även isländska annaler har upplysningar om slaget: ”1251. Dråpet på ungherrarna i Svitjod.” (Annales Reseniani. Samma uppgift i Henrik Höyers annaler.) 1251. ”Tre ungherrar dräpta i Svitjod.” (Annaler med 1341 som slutår. Samma uppgift i Oddveria annal.) 1251. ”Tre ungherrar dräpta i Svitjod: Filip och Knut och Filip.” (Skalholts annal). 1251. ”Ungherrar dräpta i Svitjod.” (Gottskalks annal.) 18) Här liksom i Erikskrönikan och i två av de svenska annalerna nämns endast avrättningarna, men vi får åtminstone veta, att ungherrarna avrättades i Svitjod. Noter 1. Källorna berättar 1) Lars Gahrn, Sveariket i källor och historieskrivning (Meddelanden från Historiska Institutionen vid Göteborgs Universitet, nr 36), Gbg 1988, s. 183- 184. Lars Gahrn, Sparrsätra och Gata skog: Två fältslag som har utkämpats i Uppland, i: Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds årsbok Uppland 1993, s. 75-93. 2) Alingsås Kuriren 21/5 och 27/8 1998. Alingsås Tidning 15/8 2001. 3) Alingsås Tidning 18/7 2001. Jan Guillou, Brev till Alingsås Tidning, 28/7 11
Page 1 and 2: Slaget vid Herrevadsbro och hägrin
Page 3 and 4: I Källorna berättar… Slaget var
Page 5 and 6: iksgränsen och Herrevadsbro ligger
Page 7 and 8: Erikskrönikans författare är bå
Page 9: dem har endast tre dubbeltecknat r.
Page 13 and 14: 7) Richard Cleasby and Gudbrand Vig
Page 15 and 16: II Ortnamn och platser Namnet Herva
Page 17 and 18: Jag instämmer till fullo och till
Page 19 and 20: Herrevadsbro - vadställen och bel
Page 21: sammanskrivet). På sin karta har h
Page 24 and 25: Under 1900-talet har dock namnet H
Page 26 and 27: Kommande historiska exkursioner Kom
Page 28 and 29: 48 och XII s. 121-122. Hadorphius,
Page 30 and 31: Siöstedt (1981 s. 113) och efter d
Page 32 and 33: Ett slag har utkämpats vid Hervads
Page 34 and 35: IV Förespråkarna för Häradsvad
Page 36 and 37: vilket av dem striden stått, men m
Page 38 and 39: åde början och slutet av boken oc
Page 40 and 41: fördelar och nackdelar för både
Page 42 and 43: vardera sidan med en här i följe,
Page 44 and 45: 3) Det är mindre sannolikt, att et
Page 46 and 47: 24) Gahrn i: Uppland 1993 s. 93-104
Page 48 and 49: andanteckning meddelas dock att en
Page 50 and 51: Under äldre tider hade forskarna m
Page 52 and 53: som har hämtat namnformen från de
Page 54 and 55: o, ”Härads vad och intet Herreva
Page 56 and 57: kan ha uppfattats som samma namn. L
Page 58 and 59: äcken Kolbäck, som nu kallas Oxel
Page 60 and 61:
varken Lindskog eller Leion har und
Page 62 and 63:
Redan Johannes Messenius har nämli
Page 64 and 65:
talrika i Sverige: ”Ja, Västerg
Page 66 and 67:
I stället övergår jag till fornm
Page 68 and 69:
höra uppgiften, att man vid en av
Page 70 and 71:
utkämpats på platsen. Sägnen beh
Page 72 and 73:
Tjugosex år efter tryckningen av d
Page 74 and 75:
dels av en häst utifrån. En häst
Page 76 and 77:
Nyman anför uppgifter om kungsgår
Page 78 and 79:
ursprungliga namnformen. Tvärtom v
Page 80 and 81:
tagit till sig Tengborgs kritiska s
Page 82 and 83:
8) Ericus Olai: SRS II:1 s. 54. Sam
Page 84 and 85:
1982, s. 55-56. Om efterleden vall(
Page 86 and 87:
Enligt Erikskrönikan stod slaget i
Page 88 and 89:
Vilda gissningar om konungars ankny
Page 90 and 91:
hans födelse i Eriksberg är allts
Page 92 and 93:
Målningarna är tyvärr mycket ska
Page 94 and 95:
någon kunskap, och det är olyckli
Page 96 and 97:
Ortnamnsforskaren Harry Ståhl tar
Page 98 and 99:
kyrkan och fått den uppkallad efte
Page 100 and 101:
väggmålningarna i Västra Götala
Page 102 and 103:
Gunnel och Göran Liljenroth den ta
Page 104 and 105:
alldeles inga rudera efter stenbygg
Page 106 and 107:
till Uppland. Konungen skall ha ful
Page 108 and 109:
I lagmanslängden uppräknas nitton
Page 110 and 111:
11) Sören Nancke-Krogh, Nya rön i
Page 112 and 113:
TACK! Ett varmt tack vill jag framf
Page 114 and 115:
Namnet Herrevadskloster i Skåne li
Page 116 and 117:
I äldre tider insåg man inte det
Page 118 and 119:
Vilda gissningar om konungars ankny
Page 120:
Äldre västgötalagens lagmanslän
show all

Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?