Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

de ligger. Därför ger en sådan bro ofta namn åt gården invid och ibland åt större
områden. År 1710 har vi belägg för en bro vid Häradsvad, och intressant nog har
vi 1784 uppgiften, att gården hade namn efter bron. Kyrkoherde Jonas Tengborg
talar detta år om ”Hemmanet Härads vads bro”. 30) Detta namn har dock inte
slagit igenom i jordeböckerna. Namnet Häradsvad var tydligen så hävdvunnet,
att det kvarstod som gårdnamn, fastän bron fanns där. Detta förhållande styrker
uppfattningen att bron är sen. En anhängare av Häradsvad skulle kanske
invända, att gårdnamnet Häradsvad redan tidigt på medeltiden kan ha haft så
lång hävd, att det inte ens då kunde utbytas. 31) En dylik invändning vilar dock
på långsökta antaganden. Om Häradsvad skulle vara platsen för slaget, måste en
bro ha byggts här senast under 1200-talets förra hälft. Själva vadstället kan
visserligen redan då ha varit använt mycket långt tillbaka, men namnet
Häradsvad kan inte vara äldre än häradsindelningen, vilket innebär att namnet
tidigast kan ha funnits under vikingatiden eller början av medeltiden.
Tidsutrymmet mellan namnets uppkomst och brons förmodade tillkomst kan
således inte ha varit stort, allra helst som man måste förutsätta, att namnet på
vadstället är senare än häradsindelningen. Om bron hade funnits redan 1251,
hade den således haft alla förutsättningar att ge namn åt hemmanet. I
förbigående vill jag påpeka att vadstället - som ortnamnsboken - hävdar bör ha
fått namn av att det har legat vid häradsgränsen och inte av att det skulle ha legat
vid en häradsväg. Häradsväg, det vill säga bygdeväg, är nämligen en sentida
benämning; (första belägget är från 1800). (I landskapslagarna - även i yngre
västgötalagen - talar man om allmän väg och allmänningsväg.) 32) Allt detta är
endast sannolikhetsöverväganden utan bevisvärde, men man kan inte säga att
sannolikheten på något sätt skulle tala för Häradsvad.
Till sist kan man fråga sig om ett slag vid platsen för träbron verkligen skulle
ha kallats ”slaget vid Häradsvadsbro”? Var inte denna bro alltför okänd i det
övriga riket? Jan Skoglöw själv har insett detta och gav sin bok titeln ”Birger
Jarl och slaget vid Nårunga 1251” (1990). Han har rätt. Nårunga är ett betydligt
kändare namn än Häradsvad.
Noter
II. Ortnamn och platser
1) Westmanna-Lagen utgifven af C. J. Schlyter (Sveriges gamla lagar V), Lund
1841, s. 221 (Byggningabalken § 23).
2) Excerpter i: Språk- och Folkminnesinstitutet, Namnavdelningen, i Uppsala.
Ett tack till Ulla Swedell. Namnformer från 1576, 1655 och 1665 redovisas
av Börje Teijler, Hallstahammars kommun: Kolbäck, Svedvi, Säby och Berg
från forntid till nutid. I. Forntid-Medeltid-Vasatid, Hallstahammar 1984, s.
205. Johannes Messenius, Scondia illustrata, Stockholmiae 1700-1705, II s.
27