Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

Vilda gissningar om konungars anknytning till Eriksberg i Gäsene
I fråga om Häradsvad har den ena företeelsen efter den andra dragits in i
traditionsutvecklingen kring det fellokaliserade slaget. Ytterligare en härva av
antaganden har nyligen anknutits till antagandena om slaget, nämligen
föreställningarna kring Eriksberg. På informationstavlan vid Häradsvad läser
man nämligen: ”Upprorshären fick dock hjälp från Tyskland, där man värvat en
ryttarhär för att tillskansa sig makten som låg här i Gäsene Härad.”
(Informationstavla vid Häradsvad 2002.)
Målet var alltså ”att tillskansa sig makten”. Man har sökt efter ett mål för
hären i närområdet kring Häradsvad. Det, som man har tänkt på är
Eriksbergskretsen av antaganden. Man har då trasslat ihop en härva av
gissningar med en annan.
I
Mer än ett halvt årtusende efter kyrkans uppförande hade man inte en aning om
vem som hade byggt henne, och tre olika konungar har gissningsvis utpekats
som byggherrar. Två av dem skall ha givit kyrkan namn.
Redan 1986 och 1989 lade jag fram mina undersökningar kring antagandena om
Eriksberg i Gäsene. 1) Sedan dess har dock så mycket hänt, att det finns
anledning att taga upp ämnet på nytt. Allt har blivit tydligare sedan sist.
Allt, som vi vet om kungars anknytning till Eriksberg, är att Knut Eriksson dog i
Eriksberg i Gäsene.
”Och tre vintrar och tjugo var han konung och lät sitt liv i Eriksberg i Gäsene,
och han ligger i Varnhem.” Så berättar äldre västgötalagens kungalängd, skriven
under 1200-talets förra hälft, om Knut Eriksson, som enligt fem medeltida
annaler avled 1195. 2) Dessa ord, av ingen hittills bestridda, har blivit början på
en lång rad antaganden, av vilka det ena bygger på det andra. Även i detta fall
har Andreas Olavi Rhyzelius gjort en beklaglig insats, som här skall närmare
skärskådas, åter en gång.
88