Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

More documents

Recommendations

Info

Ortnamnsforskaren Harry Ståhl tar upp namnet Gäsene år 1934. Tidigare hade O. Mannerfelt och Gustaf Ewald framhävt Hudene och Våthults mader i Ljungs by och Grude socken. Där har funnits lämpliga häckningplatser för grågåsen, och Gäsene betyder betesplats för gäss. Ståhl bestrider inte dessa iakttagelser, men olyckligtvis har han läst både Tunelds och Lindskogs uppgifter om att Knut Eriksson skulle ha låtit bygga kyrkan sin fader till åminnelse och – enligt Tuneld – uppkalla den efter fadern. Orten har då fått sitt nuvarande namn i sen tid och måste alltså, tänkte Ståhl, ursprungligen ha haft ett annat namn. Detta namn måste ha varit Gäsene. ”Sankmarker och kärr finns det gott om inom socknen.” 16) Ja, visst finns sankmarker även där, men hans tolkning var dock ändå så långsökt, att Fritz Andersson strax skrev ett längre genmäle. Han ansluter sig till Mannerfelt och Ewald men stöder sig på långt fler skäl än de. Fornminnen, äldre ortnamn, marknadsplatsen Mörlanda, tingsstället Ljung, ortnamnet Hov, som tyder på en hednisk kultplats, stråkvägen utefter Nossan, vägknuten vid Hov och Mörlanda – allt detta visar att Hudene mader har legat i häradets centrum redan mycket tidigt. Alla skäl talar enligt Andersson för att Hudene mader är det ursprungliga Gäsene. Ståhl har påpekat, att namnet Eriksberg tillhör en ”relativt ungdomlig namntyp”, och ser denna omständighet som ett stöd för sin uppfattning att orten har bytt namn, men Andersson genmäler med all rätt: ”Vad detta namns ungdomliga prägel beträffar, så är detta inget annat, än man har att vänta, när det gäller en typisk gränssocken som denna med en i övrigt påfallande ung bebyggelse.” Fritz Andersson fortsätter: ”Namnet Eriksberg kan ha givits kyrkan och socknen till minne av Erik den helige. Men det kan också vara så, att namnet är äldre än denna tid, och traditionerna äro då ej annat än en aitologisk anknytning till ett namn, som lätt låter sig associeras med Erik den heliges även i övrigt ganska legendariska levnad. I varje fall får man vara mycket försiktig vid värdesättningen av dylika lokalsägner. Därtill kommer, att det icke finnes någon kungsgård inom socknen, under det häradet i övrigt har åtskilliga gamla sätesgårdar, … Om man slutligen fastslår, att Gäsene är ett bygdenamn, som ursprungligen är terrängbetecknande, behöver man ej nödvändigtvis fordra, att det från början varit bebyggelsenamn i egentlig mening. Det kan lika gärna ha existerat självständigt utan anknytning till någon speciell gård, by eller socken. Frågan är, om icke just våra häradsnamn i allmänhet ha en sådan proveniens.” 17) Sedan det visat sig, att Dahl år 1719 uppger att Eriksbergs kyrka ”hålles före” vara byggd av Erik Knutsson och uppkallad efter honom, och att Rhyzelius året därpå uppger att kyrkan ”förmenes” vara uppbyggd av Knut Eriksson och namngiven efter Erik den helige, står det klart att kungarnas sammanknippning med ortnamnet är aitologisk, det vill säga rena rama funderingar utifrån ortnamnet. Den, som vill säga mer än att en man vid namn Erik har givit namn åt orten, fortsätter samma gissningslek som Dahl och Rhyzelius började 1719 och 1720. 96
År 1991 utgavs en bok om Sjuhäradsbygdens ortnamn, författad av ortnamnsforskaren Hugo Karlsson. Han – liksom tidigare Rhyzelius – anser, att om orten har fått namn efter konung Erik, måste den ursprungligen ha hetat något annat. Karlsson skriver: Eriksberg ”har som förled gen av mansnamnet Erik, som senare led givetvis subst berg. Socknen kan ursprungligen ha hetat *Berg och namnet senare ändrats till Eriksberg på grund av anknytningen till eller minnet av konung Erik (IX) Jedvardsson (Erik den helige). Eriksbergs socken brukar förknippas med den erikska kungaätten, särskilt Erik Jedvardsson och hans son Knut Eriksson. Jämför Känn Sjuhäradsbygden 5 s 49.” 18) I sagda skrift skriver Eivind Claesson: ”Eriksbergs socken, i Gäsene härad, brukar förknippas med den erikska kungaätten, och enligt den västgötska kungakrönikan skall kung Knut Eriksson ha dött i byn Eriksberg.” 19) Att säga att orten brukar förknippas med den erikska ätten är att överdriva, ty varken Erik Knutsson eller Erik läspe brukar nämnas i sammanhanget, men som synes framhäver Claesson åtminstone inte Erik den helige. Han inte ens omnämner honom. De som ”förknippar” orten med helgonkungen är Rhyzelius, Lithander och Tuneld, som tror att orten är uppkallad efter honom. Först Afzelius kan tänka sig, att kungen skulle härstamma från socknen. Ingen av dessa har något anseende som historiker. Lithanders och Monthans insatser är dessutom ytterst blygsamma till omfånget. Förutsättningen för Karlssons obevisade antagande att socknen skulle ha bytt namn är, att byn eller gården inte har fått namn efter någon som hette Erik och levde före helgonkungen. Eftersom kyrkan stod färdig redan 1153, är det vidare icke otänkbart att gården tillkom och fick namn bara något årtionde innan. Även om man antar att helgonkungen skulle ha givit namn åt orten, behöver man således inte förutsätta ett namnbyte. Styrningen och påverkningen från Rhyzelius är således stark. Fritz Anderssons mönstergilla genomgång av ortnamnsfrågan har dessvärre inte haft samma starka verkan. Av Fritz Anderssons överväganden har Karlsson endast tagit åt sig påpekandet, att Eriksberg knappast har hetat Gäsene innan namnet Eriksberg tillkom. Rhyzelius har alltså utövat ett kraftigt och högst oförtjänt inflytande på flera högt förtjänta ortnamnsforskare, nämligen forskarna bakom band 6 i serien Ortnamnen i Älvsborgs län (1911), Harry Ståhl (Namn och Bygd 1934), Gunnar Linde (Ortnamn i Västergötland, 1982) och Hugo Karlsson (Känn Sjuhäradsbygden 6, 1991). Orsaken till detta starka inflytande är att ingen av forskarna har känt till eller anat att Rhyzelius och lösa funderingar från hans tid men alls inte några medeltida källor ligger bakom uppgifterna, att socknen är uppkallad efter Erik den helige. Tuneld meddelar denna uppgift som en fastslagen sanning utan att nämna Rhyzelius. Forskarna bakom Ortnamnen i Älvsborgs län åberopar Tuneld utan att undersöka eller ifrågasätta någonting. Ståhl, Linde och Karlsson bygger på Ortnamnen i Älvsborgs län, den sistnämnde även på en överdrift i Känn Sjuhäradsbygden del 5. Hade ortnamnsforskarna känt till även Dahls uppgift att Erik Knutsson skulle ha byggt 97
Page 1 and 2:
Slaget vid Herrevadsbro och hägrin
Page 3 and 4:
I Källorna berättar… Slaget var
Page 5 and 6:
iksgränsen och Herrevadsbro ligger
Page 7 and 8:
Erikskrönikans författare är bå
Page 9 and 10:
dem har endast tre dubbeltecknat r.
Page 11 and 12:
avrättningarna. Tre av fem nämner
Page 13 and 14:
7) Richard Cleasby and Gudbrand Vig
Page 15 and 16:
II Ortnamn och platser Namnet Herva
Page 17 and 18:
Jag instämmer till fullo och till
Page 19 and 20:
Herrevadsbro - vadställen och bel
Page 21:
sammanskrivet). På sin karta har h
Page 24 and 25:
Under 1900-talet har dock namnet H
Page 26 and 27:
Kommande historiska exkursioner Kom
Page 28 and 29:
48 och XII s. 121-122. Hadorphius,
Page 30 and 31:
Siöstedt (1981 s. 113) och efter d
Page 32 and 33:
Ett slag har utkämpats vid Hervads
Page 34 and 35:
IV Förespråkarna för Häradsvad
Page 36 and 37:
vilket av dem striden stått, men m
Page 38 and 39:
åde början och slutet av boken oc
Page 40 and 41:
fördelar och nackdelar för både
Page 42 and 43:
vardera sidan med en här i följe,
Page 44 and 45:
3) Det är mindre sannolikt, att et
Page 46 and 47: 24) Gahrn i: Uppland 1993 s. 93-104
Page 48 and 49: andanteckning meddelas dock att en
Page 50 and 51: Under äldre tider hade forskarna m
Page 52 and 53: som har hämtat namnformen från de
Page 54 and 55: o, ”Härads vad och intet Herreva
Page 56 and 57: kan ha uppfattats som samma namn. L
Page 58 and 59: äcken Kolbäck, som nu kallas Oxel
Page 60 and 61: varken Lindskog eller Leion har und
Page 62 and 63: Redan Johannes Messenius har nämli
Page 64 and 65: talrika i Sverige: ”Ja, Västerg
Page 66 and 67: I stället övergår jag till fornm
Page 68 and 69: höra uppgiften, att man vid en av
Page 70 and 71: utkämpats på platsen. Sägnen beh
Page 72 and 73: Tjugosex år efter tryckningen av d
Page 74 and 75: dels av en häst utifrån. En häst
Page 76 and 77: Nyman anför uppgifter om kungsgår
Page 78 and 79: ursprungliga namnformen. Tvärtom v
Page 80 and 81: tagit till sig Tengborgs kritiska s
Page 82 and 83: 8) Ericus Olai: SRS II:1 s. 54. Sam
Page 84 and 85: 1982, s. 55-56. Om efterleden vall(
Page 86 and 87: Enligt Erikskrönikan stod slaget i
Page 88 and 89: Vilda gissningar om konungars ankny
Page 90 and 91: hans födelse i Eriksberg är allts
Page 92 and 93: Målningarna är tyvärr mycket ska
Page 94 and 95: någon kunskap, och det är olyckli
Page 98 and 99: kyrkan och fått den uppkallad efte
Page 100 and 101: väggmålningarna i Västra Götala
Page 102 and 103: Gunnel och Göran Liljenroth den ta
Page 104 and 105: alldeles inga rudera efter stenbygg
Page 106 and 107: till Uppland. Konungen skall ha ful
Page 108 and 109: I lagmanslängden uppräknas nitton
Page 110 and 111: 11) Sören Nancke-Krogh, Nya rön i
Page 112 and 113: TACK! Ett varmt tack vill jag framf
Page 114 and 115: Namnet Herrevadskloster i Skåne li
Page 116 and 117: I äldre tider insåg man inte det
Page 118 and 119: Vilda gissningar om konungars ankny
Page 120: Äldre västgötalagens lagmanslän
show all

Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?