Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

Vilda gissningar om konungars anknytning till Eriksberg i Gäsene
I
Mer än ett halvt årtusende efter kyrkans uppförande hade man inte en aning om
vem som hade byggt henne, och tre olika konungar har gissningsvis utpekats
som byggherrar. Två av dem skall ha givit kyrkan namn.
Allt, som vi vet om kungars anknytning till Eriksberg, är att Knut Eriksson dog i
Eriksberg i Gäsene, s. 88
År 1720 uppgav Rhyzelius att Eriksbergs kyrka skulle ha byggts av Knut
Eriksson och namngivits efter hans fader Erik den helige, men uppgiften om
Knut som byggherre är bevisligen felaktig, s. 89
År 1841 hävdar Afzelius, att Erik den helige skulle ha grundlagt Eriksbergs
kyrka, att Knut Eriksson skulle ha fullbordat detta verk, och att Eriksberg var
Erik den heliges födelsebygd, men även dessa uppgifter om kyrkan är bevisligen
felaktiga eller påhittade i sen tid, s. 89
År 1719 uppgav Nils Hufwedsson Dahl att Erik Knutsson skulle ha byggt
Eriksbergs kyrka och givit namn åt den, men även denna uppgift om kyrkans
byggherre är felaktig, s. 90
Ett halvt årtusende efter Knut Erikssons död har man bara kunnat gissa sig fram
och därför utpekat tre olika byggherrar, s. 90
Antagandena från 1700- och 1800-talen påverkar och styr alltjämt forskarnas
slutsatser.
En kungabild i Eriksberg har med hjälp av flera antaganden antagits vara Erik
den helige, fastän bilden saknar konungens kännetecken, s. 91
Undersökningar av murverket visade att kyrkan ej hade blivit tillbyggd – men
detta säger sannerligen inte något om Erik den heliges ätt!, s. 94
Enligt ett antagande skulle Erik den heliges ben ha legat i Eriksbergs
helgonskrin, fastän den latinska inskriften på helgonskrinet visar, att det har
innehållit reliker från helt andra helgon, s. 95
II
118