Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

varken Lindskog eller Leion har undersökt förhållandena innan de lade fram sin
uppfattning.
På grund av okunnighet om den äldre historieskrivningen, som inte nämner
Kolbäck, har man trott att slaget hänfördes till Västmanland på grund av
sockennamnet Kolbäck.
Ingen av Häradsvads förespråkare har bidragit med så många och så allvarliga
misstag som P. E. Lindskog. Han gissar sig också fram vad gäller ett icke
befintligt misstags uppkomst, och då kan inte mycket bli rätt: ”Man kan, ej utan
sannolikhet, gissa, att Kolbecks Kyrkas namn gifvit anledning, att sätta detta
fältslag vid den derintill varande Bro.” Biskop Kol skulle ju enligt Erikskrönikan
ha varit med Birger jarl, och enligt vad som berättas skulle han ha byggt
Kolbäcks kyrka med anledning av slaget och på själva valplatsen. Härav drog
man – enligt Lindskog – följande felaktiga slutsats: ”Om då valplatsen var här,
så måste Bron vid Kolbäck vara Herrevadsbro”. Lindskog tror dock inte, att
biskopen har byggt kyrkan, eftersom äldre historieskrivare som Johannes
Magnus eller Vastovius inte nämner detta kyrkobygge.
Lindskogs uppfattning – av honom själv betecknad som gissning – är så
felaktig, att allt blir rätt, om man tar det helt tvärtom. Erikskrönikan nämner
Herrevadsbro och biskop Kol men inte vare sig Kolbäck eller något kyrkbygge.
På samma sätt är det med Ericus Olai (död 1486), Olaus Petri (död 1552) och
Laurentius Petri (död 1573). Johannes Magnus (död 1544) och Johannes
Vastovius (1623) nämner varken Kolbäck eller Herrevadsbro. Först hos
Johannes Messenius (död 1636) omnämns Kolbäck. Messenius skriver om
biskop Kol: ”enligt vissa personers sannolika mening (verisimilem quorundam
opinionem) grundade han – icke av krigsbytet – utan av sina egna
jordegendomar en kyrka på platsen för det svekfullt begångna nedslaktandet,
och kyrkan fick namnet Kolbäck efter hans namn och den närliggande flodens
allmänna benämning.” 9) Vem som skulle ha hyst denna uppfattning får vi ej
veta, men eftersom denna uppfattning ej har synts till i skrift före Messenius, rör
det sig om med Messenius samtida sagesmän, som har dragit en slutsats. (Det
latinska ordet opinio kan betyda även gissning.)
Ända fram till Messenius har således endast namnet Herrevadsbro nämnts i
samband med slaget. Just på grund av att detta namn återfanns i Kolbäcks
socken har man förlagt slaget dit, och när Messenius har velat skaffa uppgifter
från denna plats, har han uppmärksammat även namnet Kolbäck eller fått
uppmärksamheten fäst på detta namn. Sammankopplingen av mansnamnet Kol
och Kolbäck är således sen och måste så vara, ty den tidens människor begrep
lätt, att Kolbäck inte var uppkallat efter biskopen utan betydde, att bäcken var
”mörk och svart som kol, ett på flera håll förekommande bäcknamn.” Många
60