Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

3) Det är mindre sannolikt, att ett allvarligt anfall kunde avvärjas med första
striden. Därför har man anledning att tänka sig, att flera strider föregick
slaget, som alltså torde ha utkämpats längre in i landet.
4) Det var svårt för Birger jarl att veta vilken väg upprorsmännen skulle
välja. Därför är det sannolikt, att han avvaktade anfallet längre in i riket
än vid gränsen.
5) Det är mindre sannolikt, att upprorsmännen skulle ha valt vägen över
Häradsvad, som låg vid sidan av de stora härvägarna.
6) Det är lika rimligt att tänka sig, att upprorsmännen skulle ha valt vägen
över Småland som vägen över Västergötland.
7) Det är lika rimligt att tänka sig, att upprorsmännen skeppades sjövägen
som att de tågade landvägen.
8) Det är lika sannolikt att Birger jarl valde centralförsvaret som att han
skulle ha valt gränsförsvaret.
9) Det är mindre sannolikt, att Birger jarl kunde välja det sätt att föra krig,
vilket han fann bäst. Upprorsmännen var ju starka, och enligt
Erikskrönikan kunde de övervinnas enbart genom svek.
Dessa sannolikhetsskäl lider av samma svaghet som alla andra, nämligen
att de ingenting bevisar. Somliga av dem är ytterst svaga, men de är inte
sämre än huvudskälet för Häradsvad, som bygger på så många obevisade
förutsättningar, att det inte är något skäl alls. Jag vill avslutningsvis
påpeka, att jag inte fäster mer avseende vid dessa sannolikhetsskäl än vid
motståndarnas huvudskäl; det vill säga att jag inte fäster något som helst
avseende vid något av dessa skäl. Motskälen har framlagts enbart för att
visa hur sannolikheten kan åberopas som stöd för vilken uppfattning som
helst och således saknar vetenskapligt värde.
IV. Förespråkarna för Häradsvad och deras huvudskäl.
1) Monumenta historica vetera ecclesiae sveogothicae. Ex codd. MSS. collegit
et illustravit Ericus Benzelius filius IV, 16/4 1710, sp. 250. Det är tyvärr
fördolt huruvida Benzelius själv ville stå för uppfattningen, att slaget hade
utkämpats i Västergötland. Han skrev visserligen en kortfattad svensk
historia, men i denna omnämns slaget ej. (Eric Benzelius Den Yngre, Utkast
Till Swenska Folkets HISTORIA…, Lund 1762, s. 181-182.)
2) Om Nils Hufwedsson Dahl se: Uppsala universitets matrikel 6. 1700-1710:
På uppdrag af universitetets rektor utgifven af A. B. Carlsson, Uppsala 1919,
s. 51 och Catalogus disputationum, in academiis et gymnasiis Sveciae:
Collectore Joh. Henr. Lidén, Upsaliae 1778, I s. 59. Andreas Olavi
Rhyzelius, Episcoposcopia sviogothica, Eller En SweaGöthisk Sticht- och
Biskops-Chrönika,…, I, Linköping 1752, s. 210.
44