Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

någon kunskap, och det är olyckligt att forskare strör lättsinniga antaganden
omkring sig.
Undersökningar av murverket visade att kyrkan ej hade blivit tillbyggd – men
detta säger sannerligen inte något om Erik den heliges ätt!
Vid en murverksundersökning 1989 kunde Eivind Claesson fastslå, att långhuset
tvärtemot vad man tidigare hade trott icke har blivit tillbyggt utan redan från
början har varit så långt som det är nu. Portalerna på sydsidan och nordsidan
sitter ovanligt långt österut. Kyrkan har en västportal. Claesson anser
västportalen vara ursprunglig, eftersom den både är rundbågig som sydportalen
och lika hög som denna.
Claesson tyder detta som att ”någon form av läktare eller podium” för en
storman och kyrkobyggare och hans familj har funnits i långhusets västra del.
Han åberopar danska funderingar i ämnet. ”Även västportaler har tolkats såsom
portaler huvudsakligen avsedda för kyrkoherren.” Ja, så kan man ju fundera,
men skulle det inte vara rimligt att tänka sig, att det hade varit bra med mer än
en dörr i en större kyrka, och att sydportalen inte behövde sitta långt västerut,
eftersom det fanns en annan dörr längst västerut? Man behöver inte alls tänka
sig en storman på en egen läktare, som för övrigt inte har lämnat några kända
eller påvisade spår.
Man behöver inte tänka på en storman, men Claesson tänker på en storman.
Om man tänker på en sådan, måste man inte tänka på en medlem av Erik den
heliges ätt, men Claesson tänker på Erik den heliges ätt, hela ätten: ”Vi kan
alltså se att Eriksbergs kyrka har vissa arkitektoniska drag som stöder hypotesen
att kyrkan kan ha samband med den Erikska ätten som en privatkyrka eller
patronatkyrka belägen i närheten av ett av ättens storgods.” … ”På kyrkogården
finns dessutom en gravsten från 1100-talet som kan ha lagts över någon av den
Erikska ättens medlemmar.” 9) I och med det sista uttalandet har Claesson gått
så långt, att han låter sig påverkas av Afzelius, som påstår att ätten härstammade
från denna bygd, fastän Afzelius, den otillförlitligaste och godtrognaste av alla,
inte ens hade lyckats övertyga sig själv om detta. Forskningen får inte lov att på
detta sätt låta sig klavbindas av lösa gissningar, som har sannolikheten emot sig.
Jag återkommer till detta.
Claessons granskning av murverket visar, att kyrkan på 1100-talet var större
än man hittills har räknat med. Så länge vi inte känner församlingens dåtida
folkmängd, och det gör vi inte, kan vi inte veta, huruvida kyrkan var
anmärkningsvärt stor eller inte. Endast några påpekanden skall göras. Eriksberg
utgjorde tillsammans med Mjäldrunga och Broddarp ett pastorat, men
kyrkoherden bodde i Eriksberg, som alltså bör ha varit den viktigaste socknen.
År 1885 var en ny kyrka färdig i Eriksberg, en verklig katedral med omkring
550 sittplatser. Här kunde socknens samtliga invånare få sittplats, och ändå blev
94