Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

2001. AT 7/9 2001.
4) Göteborgs-Posten (Lerum/Alingsås-sidan) 8/4 2002. ”Fest när nya
Herrevadsbro invigs”, AT 25/9 2002. Bron invigdes söndagen 29/9 2002 (AT
30/9 2002).
5) Vad gäller ortnamnsforskare, som har förkastat Häradsvad, hänvisas till
”Ortnamnen i Älvsborgs län” del 6, 1911, s. 145, och till Harry Ståhl,
Ortnamn i Västmanland, Sthlm 1985, s. 75-76. Vad gäller språkmän kan
nämnas Rolf Pipping, Kommentar till Erikskrönikan, Helsingfors 1926, s.
183. Vad gäller historiker ombad Västmanlands Läns Tidning tre historiker
att skriva om slaget inför 750-årsjubileet 2001. Lars Gahrn, Bo Strömberg
och Thomas Lindkvist skrev var sin artikel, och alla tre förkastade tanken att
slaget skulle ha stått vid Häradsvad (VLT 30/8, 31/8 och 1/9 2001). Redan en
halv månad dessförinnan hade N A Bergqvist påpekat, att Jan Guillou gör sig
skyldig till grav och uppenbar historieförfalskning, när han flyttar slaget till
Västergötland (VLT 14/7 2001).
På grund av det stora intresse, som Jan Guillous romaner om Arn har
väckt, finns vid Västergötlands Museum i Skara en ”Arn-samordnare”. Så
här skriver denna om slaget: ”Vi som bor mitt i händelsernas centrum och
mer eller mindre kan varenda stig och varenda vattendrag märker förstås av
en del av de större eller mindre felaktigheter som förekommer i romanerna.
Just den här om Herrevadsbro som tydligen blandats ihop med Hervad vid
Säveån kände jag inte till förrän nu, men får föras till den grupp av
’utsvävningar’ som en romanförfattare gör då och då. Förmodligen en fadäs.
… Vi får många frågor utifrån Guillous böcker och gör vad vi kan för att
förbättra eller förstärka eller tillrättalägga. Den ’värsta’ frågan som dock
brukar höras är den om var Arn och Cecilia ligger begravda…!” (Anja
Praesto, Brev till Olle Strömberg, 8/8 2001. Platsen vid Säveån heter
Härsvad!)
6) Hakonar Saga and a Fragment of Magnus Saga. Edited by Gudbrand
Vigfusson. (Icelandic Sagas and other Documents Relating to the Settlement
and Descents of the Northmen on the British Isles Vol. 2), London 1887, kap.
272 och 274.
Gudbrand Vigfusson var en framstående textkritiker, med andra ord en
fackman vad det gäller att bedöma och värdesätta läsarter. En bedömning av
namnformerna i detta avsnitt har dock gjorts av major Ingvar Leion, som är
fackman inom helt andra områden. Han hävdar, att den namnform, som har
Härads- till förled, måste tillmätas betydelse. För att kunna hävda detta måste
han bygga på en sen och dålig handskrift, och han måste lämna de andra och
bättre läsarterna å sido. Hans tillvägagångssätt är ett utmärkt exempel på hur
en textkritiker icke skall arbeta och har på detta sätt stort värde. (Hans
textkritiska överväganden återfinns i: Ingvar Leion, Herrevadsbro år 1251,
2002, s. 30-32 och 35-36.) Se vidare noterna 9 och 16 nedan.
12