Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

V
Förutsättningar för att misstaget skulle uppstå
Namnformerna för ortnamnen var inte kända för de forskare, som har behandlat
ämnet.
Under äldre tid fanns inte någon ortnamnsforskning. Ingen ägnade sig åt det
viktiga arbetet att sammanställa äldre ortnamnsformer och redovisa dem i tryck.
Namnformerna för Häradsvad redovisades först 1911 i sjätte delen av det stora
verket ”Ortnamnen i Älvsborgs län”. Namnformerna för Hervadsbro finns
samlade i Ortnamnsarkivet i Uppsala men har inte redovisats i tryck förrän i
denna föreliggande utredning.
Av de forskare och skriftställare, som har sysslat med ämnet, har således
endast Svensén, Ewald, Rolf Pipping och Dick Harrison haft möjlighet att finna
en tryckt redogörelse för Häradsvads namnformer. Ingen av dem har utnyttjat
denna möjlighet. Bland lokalhistorikerna har endast Leion gått in på frågan. Det
är ju som bekant så, att det tar lång tid innan nya böcker blir allmänt kända i
forskarkretsar. Först sedan de har omnämnts och åberopats i ett antal
vetenskapliga artiklar och avhandlingar, minskar risken att forskarna missar
dem.
Utgåvorna av Erikskrönikan meddelade dåliga namnformer av Hervadsbro och
nämnde ej Västmanland.
Först under 1800-talet var Sveriges lärde skolade i textkritik, det vill säga
konsten att utifrån ett flertal handskrifter kunna återställa den ursprungliga
texten eller att åtminstone komma den ursprungliga texten så nära som möjligt.
Detta innebar, att de lärde före 1865 var hänvisade till mindre tillfredsställande
utgåvor av Erikskrönikan.
Det började dock bra med Johannes Messenius’ utgåva från 1616. Messenius
ger oss texten ”Innan Swidia widh Herwadzbroo”. 1) Bronamnet kunde
visserligen inte vara bättre återgivet, men han har inte känt till, att den
handskrift, som har orden ”jnnan vesmanna lande” är den bästa. År 1674 gav
Johannes Hadorphius ut en ny utgåva av rimkrönikorna. Vad gäller vårt ämne
innebär den en försämring: ”Innan Swidia wid Herrawadz broo”. I en
47