Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

Dahl inte sagesman utan avskrivare. Däremot pekar det mesta mot Rhyzelius.
Han föddes 1677 i Ods församling i Gäsene härad, inte långt från Nårunga. Han
var jämnårig med Benzelius. Bägge var teologer och samtidigt verksamma vid
Uppsala universitet. Dessutom var han ”synnerligen övertygad”. Han berättar år
1752, att biskop Kol förledde Börge Jarl att dräpa folkungarna ”år 1252 wid
Herrewadsbro i Wästergöthland”. 2) Här finns alltså inte utrymme för några som
helst tvivel. Hervadsbro i Västmanland inte ens omnämns.
Dessförinnan hade Nils Hufwedsson Dahl år 1719 i sin bok om Borås givit
spridning åt samma uppfattning: ”Herwadsbro som är bekant för slaget med
Folkungarna, är i Norunga församling och thetta härad belägen.” I en
marginalnot åberopas Benzelius. Bland Dahls vänner räknades för övrigt
Andreas Olavi Rhyzelius. 3)
Icke fullt så trosviss var Olof von Dalin år 1750. Folkungarna hade ”lägrat
sig wid Herrevadsbro i Wästergötland”. I en not framkommer det dock, att en
annan uppfattning finns: ”Man har trodt, at detta skiedt i Westmanland wid
Kolbäcks-bro; men med svagare skiäl.” Han åberopar Benzelius. 4)
År 1787 är Gabriel Tidgren säker på sin sak: I Västergötland ”skedde slagen
wid Sparsätra och Hofwa, samt, efter åtskilliga berömda Historie-Skribenters
bepröfwande, jämwäl wid Herrewadsbro.” Han åberopar sina föregångare
Benzelius och Rhyzelius. 5)
P. E. Lindskog redovisar 1816 båda uppfattningarna, men finner
uppfattningen att slaget stod i Västergötland vara ”det sannolikaste”. 6) Eric
Tuneld berättar om slaget, när han redogör för Kolbäcks socken, men anmärker:
”Några föregifva att ofvan nämnde fältslag skedt i Westergöthland och Nårunga
Socken”. När han kommer till Västergötland, berättar han om slaget i sin
redogörelse för Nårunga socken och anmärker: ”Man har med svagare skäl trott,
att denna händelse tilldragit sig i Westmanland vid Kohlbäcks bro.” Han
hänvisar till Dalin och Benzelius, och ordalagen är Dalins. 7) Arvid August
Afzelius, själv västgöte, berättar att slaget stod vid Säveån i Västergötland. 8)
År 1852 hävdar A. M. Strinnholm att det är ”ovisst”, om slaget stod vid
Häradsvads bro eller vid Herrevadsbro. Sannolikhetsskälen tillmäter han inget
värde. 9) Carl Georg Starbäck redovisar bägge uppfattningarna men är
tvehågsen: ”Må hända har deras åsigt mera sannolikhet för sig, som förlägger
stället till Vestergötland,… Dock kan det icke med säkerhet afgöras, hvilketdera
stället är det rätta,…”. 10) År 1890 är även J. Mankell tvehågsen: Det kom till
ett slag, ”sannolikt vid Häradvadsbro i Gäsene härad i Vestergötland. … Enligt
andra uppgifter skulle slaget hafva stått vid Herrevadsbro i Vestmanland, norr
om Strömsholm, då de öfver Tiveden skulle hafva framträngt långt in i
Svealand, hvilket dock är mindre troligt. Huru som helst…” 11) Med orden
”sannolikt”, ”mindre troligt” och ”Huru som helst” markerar Mankell osäkerhet.
Orden ”Enligt andra uppgifter” antyder, att han – felaktigt – har trott att det
fanns uttryckliga uppgifter om att slaget skulle ha stått vid Häradsvad. Samma
försiktiga inställning har Emil Svensén 1916: ”Omöjligt är nu att avgöra, vid
35