Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

More documents

Recommendations

Info

Förlag: Lars Gahrn Roten K 27 431 34 Mölndal tel. 031/87 20 76 ISBN 91-631-5005-0 2
I Källorna berättar… Slaget var viktigt, ty det utgjorde slutet på ett av flera stormannauppror År 1251 utkämpades slaget vid Herrevadsbro i Kolbäcks socken i Västmanland. Slaget innebar, att det för några årtionden framåt var slut på stormannauppror mot kungamakten. År 1229 hade upproriska stormän besegrat konungens män vid Olustra (nu Ostra) i Södermanland. Erik läspe hade gått i landsflykt, och Knut långe blev konung. Efter Knuts död hade Erik läspe åter blivit konung, men Knut långes son Holmger Knutsson fortsatte senare kampen. Det påvliga sändebudet fann ”detta rike i såväl världsligt som andligt avseende vara nära nog i sin helhet förvirrat och stört på ett både förundransvärt och beklagansvärt sätt. Ett synnerligen hårt krig utkämpades nämligen mellan konungen och vissa ädlingar, och härav inträffade många mandråp, många mordbränder och plundringar.” De upproriska besegrades emellertid vid Sparrsätra (i Uppland) 1247. Holmger Knutsson infångades senare och avrättades. Hans bror Filip Knutsson levde dock, och han var en av tillskyndarna till den fejd, som ändades med slaget vid Herrevadsbro år 1251. 1) Därmed var det slut med stormannauppror fram till 1275, då Birger jarls söner började strida inbördes. Drygt tjugo års inre fred var sällsynt under medeltiden. Först Birger jarl och sedan hans son konung Valdemar kunde under denna tid förstärka konungamakten. Slaget hade stor betydelse. Så långt råder enighet. Alltfler hävdar, att slaget stod vid Häradsvad, fastän det sedan länge står klart att detta är fel plats. Alltsedan början av 1700-talet har dock vissa skriftställare gjort gällande att slaget vid Hervadsbro inte skulle ha stått vid Hervadsbro (senare Herrevadsbro) i Västmanland utan vid Häradsvad i Västergötland. Denna uppfattning framkom i en tid, då man ännu saknade textkritik (vetenskapliga tillvägagångssätt att avgöra vilka handskrifter och läsarter som är de ursprungligaste), språkvetenskap och ortnamnsforskning. Uppfattningen strider både mot 3
Page 1: Slaget vid Herrevadsbro och hägrin
Page 5 and 6: iksgränsen och Herrevadsbro ligger
Page 7 and 8: Erikskrönikans författare är bå
Page 9 and 10: dem har endast tre dubbeltecknat r.
Page 11 and 12: avrättningarna. Tre av fem nämner
Page 13 and 14: 7) Richard Cleasby and Gudbrand Vig
Page 15 and 16: II Ortnamn och platser Namnet Herva
Page 17 and 18: Jag instämmer till fullo och till
Page 19 and 20: Herrevadsbro - vadställen och bel
Page 21: sammanskrivet). På sin karta har h
Page 24 and 25: Under 1900-talet har dock namnet H
Page 26 and 27: Kommande historiska exkursioner Kom
Page 28 and 29: 48 och XII s. 121-122. Hadorphius,
Page 30 and 31: Siöstedt (1981 s. 113) och efter d
Page 32 and 33: Ett slag har utkämpats vid Hervads
Page 34 and 35: IV Förespråkarna för Häradsvad
Page 36 and 37: vilket av dem striden stått, men m
Page 38 and 39: åde början och slutet av boken oc
Page 40 and 41: fördelar och nackdelar för både
Page 42 and 43: vardera sidan med en här i följe,
Page 44 and 45: 3) Det är mindre sannolikt, att et
Page 46 and 47: 24) Gahrn i: Uppland 1993 s. 93-104
Page 48 and 49: andanteckning meddelas dock att en
Page 50 and 51: Under äldre tider hade forskarna m
Page 52 and 53:
som har hämtat namnformen från de
Page 54 and 55:
o, ”Härads vad och intet Herreva
Page 56 and 57:
kan ha uppfattats som samma namn. L
Page 58 and 59:
äcken Kolbäck, som nu kallas Oxel
Page 60 and 61:
varken Lindskog eller Leion har und
Page 62 and 63:
Redan Johannes Messenius har nämli
Page 64 and 65:
talrika i Sverige: ”Ja, Västerg
Page 66 and 67:
I stället övergår jag till fornm
Page 68 and 69:
höra uppgiften, att man vid en av
Page 70 and 71:
utkämpats på platsen. Sägnen beh
Page 72 and 73:
Tjugosex år efter tryckningen av d
Page 74 and 75:
dels av en häst utifrån. En häst
Page 76 and 77:
Nyman anför uppgifter om kungsgår
Page 78 and 79:
ursprungliga namnformen. Tvärtom v
Page 80 and 81:
tagit till sig Tengborgs kritiska s
Page 82 and 83:
8) Ericus Olai: SRS II:1 s. 54. Sam
Page 84 and 85:
1982, s. 55-56. Om efterleden vall(
Page 86 and 87:
Enligt Erikskrönikan stod slaget i
Page 88 and 89:
Vilda gissningar om konungars ankny
Page 90 and 91:
hans födelse i Eriksberg är allts
Page 92 and 93:
Målningarna är tyvärr mycket ska
Page 94 and 95:
någon kunskap, och det är olyckli
Page 96 and 97:
Ortnamnsforskaren Harry Ståhl tar
Page 98 and 99:
kyrkan och fått den uppkallad efte
Page 100 and 101:
väggmålningarna i Västra Götala
Page 102 and 103:
Gunnel och Göran Liljenroth den ta
Page 104 and 105:
alldeles inga rudera efter stenbygg
Page 106 and 107:
till Uppland. Konungen skall ha ful
Page 108 and 109:
I lagmanslängden uppräknas nitton
Page 110 and 111:
11) Sören Nancke-Krogh, Nya rön i
Page 112 and 113:
TACK! Ett varmt tack vill jag framf
Page 114 and 115:
Namnet Herrevadskloster i Skåne li
Page 116 and 117:
I äldre tider insåg man inte det
Page 118 and 119:
Vilda gissningar om konungars ankny
Page 120:
Äldre västgötalagens lagmanslän
show all

Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?