utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

4.3 Lakvatten
4.3.1 Lakvattenbildning
Vatten som varit i kontakt med avfall och avleds från eller kvarhålls i en deponi kallas lakvatten. Det
bildas främst genom att nederbörd infiltrerar ner i deponin och lakar ut lösliga ämnen i olika grad.
Även grund- och ytvatten som tränger in från angränsande ytor kan bidra till lakvattenbildningen. Så
kallat pressvatten kan bildas när vattenhaltigt avfall kompakteras och kan ha mycket högt föroreningsinnehåll
(Naturvårdsverket 2007b). En allmän vattenbalansekvation för en deponi kan enligt
Naturvårdsverket (1994) beskrivas av:
P = E + R + L + ΔM
(4:1)
P Nederbörd och eventuell lakvattencirkulation
E Evapotranspiration
R Ytavrinning utan lakvattenbildning
L Lakvattenbildning
M Magasinsförändring i deponin (kan försummas vid långa tidsperioder)
Mängden vatten som infiltrerar deponin beror enligt Naturvårdsverket (1995) på:
• Ytans utformning och lutning
• Täckskiktets material och tjocklek
• Dränering
• Avfallets hydrauliska konduktivitet och kapillaritet
• Nederbörd och avdunstning
Inflöde av ytvatten till deponin beror på topografiska och hydrogeologiska faktorer. Exempel på
sådana kan vara om det finns vattendrag i avrinningsområdet uppströms deponin och vilken gradient
de då har. Vidare har storleken på avrinningsområde betydelse för mängden vatten som kan rinna mot
och eventuellt genom deponin. Grundvattenströmningen har också betydelse eftersom ytvattenavrinningen
blir större i ett utströmningsområde än i ett inströmningsområde. Om ytlagren är täta i
inströmningsområdet kommer större andel vatten att rinna av som ytvatten. Andra faktorer som
påverkar mängden ytvatten är vegetationen i uppströmsområdet.
Mängden vatten som tillåts infiltrera genom avfallet måste begränsas eftersom det bildar lakvatten.
När det gäller nederbördsinfiltration kan denna begränsas genom att täcka deponin med ett så kallat
täckskikt. Ett bra täckskikt utgörs av ett tätt lager med låg hydraulisk konduktivitet, till exempel lera.
Det bör utformas med en sluttning ut mot kanterna av deponin, för att öka ytavrinningen. Detta
minskar infiltrationen. Särskilda dränerings- och skyddsskikt som säkerställer täckskiktets
beständighet mot erosion, frost och så vidare kan också anläggas. Om täckskiktet planteras med
vegetation, såsom gräs, ökar evapotranspirationen vilket medför minskad infiltration.
4.3.2 Lakvattnets karaktär
Detta avsnitt är huvudsakligen baserat på Christensen et al (2001).
Lakvatten är en vattenlösning bestående av ämnen som härstammar från avfallet i en deponi.
Föroreningar sprids till lakvattnet genom en kombination av fysiska, kemiska och mikrobiella
processer.
Som figur 4.1 visar, beror lakvattnets karaktär delvis på vilken fas deponin befinner sig i (Hauer et al
2004). Vidare beror den på avfallets ursprung och hur det har deponerats. I en deponi bestående av en
- 10 -