utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

Två inledande rekognoseringsprofiler drogs för att undersöka vilken datakvalitet som kunde förväntas.
Profil 1 drogs över deponin i väst-östlig riktning för att stämma av deponins gränser (figur 6:2). Profil
två drogs väster om deponin i nord-sydlig riktning eftersom den naturliga grundvattenströmmningens
riktning gjorde att en eventuell lakvattenplym var mest trolig i denna riktning, se figur 6:2. De båda
profilerna korsade varandra vinkelrätt och var 280 respektive 140 meter långa.
Tolkningen av de inledande rekognoseringsprofilerna visade att det var intressant att täcka in såväl
området strax öster om deponin, som området i väster. En yttäckande undersökning gjordes sedan för
att kunna ta fram en tredimensionell modell av området. Profilerna lades upp över ett rektangulärt
område. Detta utgjordes av tio profiler i sydväst/nordostlig riktning längs med deponin. Profilernas
längd var 300 meter och hade en separation av dubbla elektrodavståndet (10 meter) mellan varandra.
Profilerna betecknas 4 till 13, se figur 6:2.
För resistivitets- och IP-mätning är det viktigt att kablarna läggs ut rakt. För att åstadkomma raka och
parallella profiler, användes syftning och den egyptiska triangeln (30, 40, 50 m). Koordinaterna (x, y,
z) för de undersökta profilerna mättes in av Lantmäteriet (Metria).
6.3 Geofysiska undersökningar
6.3.1 Inledande resistivitets- och IP-undersökning (profil 1 och 2)
Den inledande undersökningen utfördes i början av juni 2006.
Två olika protokoll för multipel gradient konfiguration användes i denna undersökning, ett långt och
ett kort. Protokollen som användes var GRAD7L (långt) och GRAD7S (kort), med arraykod 15 och är
utformade av Torleif Dahlin vid Teknisk geologi, Lunds universitet. Den gradienta konfigurationen
ger relativt bra upplösningsförhållanden i kanterna. Konfigurationen kombinerar flera egenskaper för
horisontella och vertikala strukturer, vilket är bra eftersom båda typer kan förväntas finnas i deponin.
Känslighet för horisontella strukturer är viktig för att kunna avgränsa deponin på djupet, medan
känsligheten för vertikala strukturer är viktig för att avgränsa kanterna (Dahlin och Zhou 2006).
Elektrodavståndet, a, i undersökningen var 2 meter. I de två profilerna användes n-faktor -3 och 4 och
s-faktor 15 i protokollen. Detta bedömdes ge tillräckligt god upplösning och djupnedträngning,
~30meter.
IP-mätningarna utfördes med 10 ms fördröjning och med 10 tidsfönster om 100 ms vardera.
Mätningarna gjordes med utmärkt elektrodkontakt i båda profiler. Strömstyrkor mellan 50 och 200
mA kunde injekteras. I profil 1 samlades mätdata in i 2177 punkter och i profil 2 1022.
Efter utförda mätningar kontrollerades datakvaliteten i pseudosektionerna med dataprogrammet
Erigraph.
6.3.2 Yttäckande resistivitets- och IP-undersökning (profil 4 till 13)
Den yttäckande undersökningen utfördes i början på oktober (v 41) 2006.
Optimalt, för att få så heltäckande 3D-data som möjligt, skulle den tredimensionella undersökningen
ha genomförts med kablarna utlagda i ett rektangulärt rutnät med mätningar i x-led, y-led och
diagonalt (Loke 2003a). Eftersom det aktuella undersökningsområdet var relativt stort och delvis hade
svår terräng med tät vegetation, användes istället en metod som går ut på att en serie parallella
tvådimensionella profiler kombineras till en tredimensionell datamängd.
- 37 -