utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

effekt (Jönsson 2002). Porositeten och porernas fyllnadsgrad har också betydelse. IP-effekten blir
störst när porositeten är låg och porerna är vattenfyllda till ¾, varför även kroppar ovan
grundvattenytan kan framkalla IP-effekt.
Elektrodpolarisation ger upphov till betydligt större IP-effekt än membranpolarisation, men i övrigt
kan de båda processerna inte särskiljas utifrån avklingningskurvan.
5.2.3 Normaliserad IP
IP-effekt beror enligt ovan både på elektrodpolarisation och membranpolarisation. Normaliserad IP är
en parameter som kvantifierar hur stor del av IP-effekten som beror på elektrodpolarisation, vilket i
huvudsak är ett ytfenomen (Slater och Lesmes 2002). Man kan därför säga att normaliserad IP är ett
slags mått på ytledningsförmåga.
Försök i laboratorium visar att standard IP korrelerar starkt med uppmätt resistivitet, som bland annat
beror på jonhalt, vattenmättnadsgrad och lerhalt (se avsnitt 5.1.1.1). Normaliserad IP däremot visade
sig vara oberoende av uppmätt resistivitet och direkt relaterad till IP-effekt genom elektrodpolarisation
(Slater och Lesmes 2002). Detta gör att normaliserad IP kan vara till hjälp vid tolkning av IPanomalier
för att avgöra om IP-effekt uppstår på grund av litologiska faktorer eller ökad jonhalt.
Normaliserad IP betecknas MN (normaliserad uppladdningsförmåga) och definieras som
uppladdningsförmågan (M) dividerat med värdet för resistivitet (ρ) (Slater och Lesmes 2002).
Normaliserad uppladdningsförmåga har enheten mS/m.
5.2.4 Metod
Resistivitetsmätningar ingår som en del av proceduren för IP-mätning i tidsdomän. Den konstanta
spänningen som ligger till grund för resistivitetsvärdet bestäms under mätproceduren. Mätningarna av
resistivitet och IP kan därför kombineras utan större svårigheter. Metoden (inklusive
elektrodkonfiguration och så vidare) är alltså densamma som för resistivitetsmätningar och beskrivs i
kapitel 5.1.2. Vid IP-mätningar är det dock av ännu större betydelse att injektera så stor strömstyrka
som möjligt i marken, eftersom IP-effekt ger mycket lägre signalstyrka, vilket gör mätningarna mer
känsliga för brus och andra störande moment. Det är även viktigt att mätprotokollen skrivs så att det
går så lång tid som möjligt innan de elektroder som använts för att injektera ström används för att mäta
potentialskillnad. Detta för att undvika uppladdningseffekter (Dahlin 2000).
Topografin spelar också roll för resultatet vid 2D-undersökningar och höjder ska om möjligt korsas
med rät vinkel för att undvika 3D-effekter.
5.2.5 Processering av data
Inverteringen av IP-data sker i samband med resistivitetsinverteringen i RES2DINV genom invers
modelltolkning, se kapitel 5.1.3
Resistivitetsmodellen för varje iteration vid datorprocesseringen används för att beräkna potentialen
enligt:
i
DConly
i ( − mi
ρ = ρ 1
ρ i Resistivitet i det laddade materialet.
DConly
ρ i Resistivitet i det oladdade materialet.
m Uppladdningsförmåga, chargeability.
)
- 32 -
(5:6)