utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

landning av industriellt avfall och hushållsavfall kan lakvattnet karaktäriseras av fyra huvudsakliga
grupper av ämnen:
• Löst organiskt material: mäts som biokemisk syreförbrukning (BOD), kemisk
syreförbrukning (COD) eller totalt organiskt kol (TOC). Exempel på löst organiskt material är
metan, lättflyktiga fettsyror (speciellt under acidogena fasen) och några andra
motståndskraftiga ämnen så som humusämnen.
• Oorganiska makrokomponenter: anjoner och katjoner såsom Ca 2+ , Mg 2+ , Na + , K + , NH4 + , Fe 2+ ,
Mn 2+ , Cl - , SO4 2- och HCO3 - .
• Tungmetaller: kadmium, krom, koppar, bly, nickel och zink.
• Xenobiotiska organiska ämnen (XOC): Ämnen som ej produceras i naturen bland annat
aromatiska kolväten (inkl PAH), fenoler och klorerade alifater. XOC härstammar från
hushållsavfall eller industriella kemikalier, men förekommer endast i små koncentrationer.
Allteftersom deponin åldras kommer innehållet av ovan nämnda beståndsdelar i lakvattnet att variera,
beroende på i vilken fas deponin befinner sig i. Processer som kan påverka koncentrationen av olika
komponenter i lakvattnet inkluderar adsorption, utspädning, jonbyte, utfällning och mikrobiell
nedbrytning. Förutom denna långsiktiga variation, sker även kortsiktiga förändringar av lakvattnets
karaktär. Till exempel är det vanligt med variationer beroende på årstid, på grund av förändringar vad
det gäller till exempel nederbördsmängd och temperatur.
4.3.2.1 Löst organiskt materiel
Löst organiskt material i lakvatten mätt som COD och BOD är bulkparametrar för en rad olika
nedbrytningsprodukter, med allt från små flyktiga syror till humussyra. Kunskapen om
sammansättningen av organiskt material i lakvatten är begränsad, men några studier har gjorts.
Christensen et al (2001) visar att 95 % av COD-innehållet (20000 mg/l) under den acidogena fasen
utgörs av lättflyktiga fettsyror och endast 1,3 % utgörs av ämnen med en molekylvikt på över 1000.
Lakvatten under denna fas innehåller även vissa aminer och alkoholer. Förhållandet BOD/COD
representerar hur nedbrytbart det organiska kolet är. BOD7/CODCr- kvoten i den acidogena fasen kan
komma upp i storleksordningen 0,7 (Molander 2000) Under den metanogena fasen minskas kvoten till
0,06 vilket betyder att det mest lättnedbrytbara organiska materialet har brutits ner eller eventuellt
lakats ur.
De lättflyktiga fettsyrorna som utgör den största delen organiskt kol i lakvattnet under den acidogena
fasen är lättnedbrytbara. Det lösta organiska materialet, som dominerar i den metanogena fasen,
tenderar att vara svårare att bryta ned. Under denna fas återfinnes inte alkoholer, aminer eller
lättflyktiga fettsyror. Istället finner man att en större del av det lösta organiska materialet består av
ämnen med stor molekylvikt (över 1000). Större delen av dessa ämnen bryts dock så småningom ned.
4.3.2.2 Oorganiska makrokomponenter
Med oorganiska makrokomponenter menas oorganiska anjoner och katjoner som återfinns i förhöjda
koncentrationer i lakvattnet. Dessa ämnen vållar normalt sett inga större föroreningsproblem för
grundvatten. De ingår dock normalt i normer för dricksvatten och värdena i lakvatten överstiger
normalt dessa rekommendationer kraftigt.
Koncentrationen av oorganiska makrokomponenter, såsom NH4 + , S 2- och Fe 2+ , är som lägst i lakvattnet
under den metanogena fasen, se figur 4:1. andra katjoner som påträffas i låga koncentrationer i denna
fas är Ca 2+ , Mg 2+ , och Mn 2+ . Detta beror på att pH i denna fas är högre och att mängden löst organiskt
material, som kan binda katjoner, är liten. Järn har i genomsnitt en koncentration på 780 mg/l under
den acidogena fasen, att jämföra med 15 under den metanogena. För sulfat gäller 500 mg/l under den
acidogena fasen och 80 under den metanogena. Koncentrationen av sulfat minskar på grund av
- 11 -